Fattigsverige är tillbaka – i orten
Hälften av barnen växer upp i fattigdom
Det är skamfullt att säga att man inte har pengar. "Man berättar inte för sina kompisar. Man säger typ jag är upptagen”. Det säger en 14-årig tjej som har intervjuats i Rädda Barnens nya rapport "Millenniebarnen". Det är en unik studie som följer alla barn födda år 2000 och deras ekonomiska villkor i Sverige fram till 2017.
Rapporten, som har tagits fram med hjälp av professor Tapio Salonen, slår fast att hälften av de 113 432 barnen är drabbade av fattigdom. Det innebär att de har levt i hushåll med låg inkomststandard eller på försörjningsstöd under minst ett år.
Utländsk bakgrund en riskfaktor
De barn som föddes vid millennieskiftet brukar kallas för generation Y. De har vuxit upp i den digitala eran och i en omvälvande tid i Sverige och världen. Medianinkomsten i landet har stigit med 60 procent och Sveriges välstånd har vuxit. Fram till dess att Fredrik Reinfeldts Alliansregering tog över makten 2007 hade den sociala utsattheten också halverats. Men därefter har de ekonomiska skillnaderna dragit iväg, skol- och bostadssegregationen ökat samtidigt som andelen utrikesfödda har fördubblats.
I mycket hänger det ena ihop med det andra.
Barnfattigdomen i Sverige är i dag mycket av ett integrationspolitiskt misslyckande.
Risken för att växa upp i ekonomisk utsatthet är betydligt högre för barn med utländsk bakgrund eller som har föräldrar med utländsk bakgrund. Dessa barn utgör mer än hälften av de som vuxit upp med ekonomisk knapphet bland millenniebarnen. Barnfattigdomen i Sverige är i dag mycket av ett integrationspolitiskt misslyckande.
I en av årets mest intressanta reportageböcker, "Gangsterparadiset" (Forum 2020), av journalisten Lasse Wierup, påtalas en tydlig koppling mellan områden med hög barntäthet och multipla social riskfaktorer. Det är också i dessa "utsatta områden" där kriminella nätverk framför allt uppstår, skriver Wierup.
Tusen första dagarna viktigast
Hur vi tar hand om våra barn får betydelse för landets framtid. Det krävs akuta politiska åtgärder. Just nu pågår en kapprustning om hårdare straff. Juridiken är viktig, men enligt Tapio Salonen är de tusen första dagarna från befruktningen avgörande för en människas liv. Det tål att tänka på. Jobb, bostäder, bidragsersättningar och familjeplanering – allt måste upp på bordet för diskussion. Sveket mot de som växer upp i fattigdom kommer allas våra barn att få betala ett högt pris för.