Grattis till Nobelpriset, Ben, Douglas och Philip
Återigen glöms halva mänskligheten bort
Ring doktorn, patienten har en hjärtinfarkt!
Ungefär så kan man tolka valet av Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig som årets Nobelpristagare i ekonomi.
Stigande inflation. Räntehöjningar. Krigsekonomi. En läskig lågkonjunktur runt hörnet.
Nobelpristrions forskning kring banker och finanskriser passar skrämmande väl in i vår samtid.
Mer specifikt, vad vi kan lära av 1930-talets stora depression och hur snabbt det gick utför med den globala ekonomin under finanskrisen för femton år sedan, då flera banker höll på att gå omkull.
Bankrusning
För allas bästa bör vi undvika att banker kollapsar, är deras budskap. 1930-talets års bankrusning då människor strömmade till bankerna för att ta ut sina livsbesparingar, både förlängde och fördjupade krisen.
Du vill inte stå sist i den kön.
Banken vill absolut inte att det bildas någon kö.
Tar alla ut sina pengar vid misstanke om att allt kan gå upp i rök - vare sig det är ett realistiskt scenario eller baserat på rykten - så faller hela bankens affärsidé.
Så gick också hälften av världens banker omkull under 1930-talet.
Därför behövs det bankregleringar som gör att vi vågar lita på bankerna, argumenterar pristagarna. Har du tillit till att banken finns kvar i morgon behöver du inte springa och ställa dig i kön.
Eller "råna" banken på dina egna besparingar, som vi har sett i Libanon under sommaren sedan banker frusit sina kunders tillgångar.
På liv och död
Startskottet för rånvågen var en desperat kvinna som behövde ta ut sina besparingar för att betala sin systers cancerbehandling.
Tillgång till pengar handlar bokstavligen om liv och död, mat på bordet och ett tak över huvudet. Få ämnen berör hela befolkningen, både kvinnor och män, lika mycket som ekonomi.
Ändå räknas ekonomi ofta som ett torrt ämne för nördiga matematiker och statistiker. Män i grå kostym och grå mustasch. Det är talande att bara två kvinnor har fått Nobelpriset i ekonomi.
Kvinnors roll i ekonomin tycks fortfarande vara en bortglömd del av den skrivna ekonomihistorien.
Kvinnor glöms
Det finns en prislapp på kvinnors obetalda hemarbete. På hyvlingar inom tjänstesektorn och neddragningar i offentliga sektorn, där vi hittar många kvinnodominerade yrken. När svångremmen dras åt i statsbudgeten under kärvare ekonomiska tider så flyttas kostnaden bara över till individuella kvinnor - som betalar med färre kollegor och stressigare skift på jobbet.
En prislapp som sedan kommer tillbaka till staten i form av högre sjukskrivningstal och ökad ohälsa.
Forskningen från årets pristagare kommer bidra till att undvika finanskriser. Fungerar det kommer många att tacka dem, särskilt offentliganställda kvinnor.
Men nästa år måste det vara dags för en pristagare som riktar ljuset mot kvinnors understuderade roll i den globala ekonomin