Moderat miljardregn vore ett rån av medborgarna
Förslaget är inte ett stimulanspaket
Det pratas mycket om borgfred i dessa tider. Som om de politiska partierna förlorat sina konturer inför det hotande viruset.
Så är det inte alls. Ta det moderata budgetförslaget om att betala tillbaka arbetsgivaravgiften för två månader som exempel.
Regeringen och samarbetspartierna har enats om att sänka arbetsgivaravgiften för mindre företag. Man har dessutom blixtinfört möjligheten att permittera personal och dessutom inrättat ett kontantstöd för företag som förlorat en stor del av sin omsättning.
Det är företagsstöd vars motstycke är svåra att hitta.
Moderaterna har dock kommit på ett sätt. De vill betala tillbaka alla arbetsgivaravgifter för två månader. Till alla företag.
Dyrt kalas
Totalt skulle kalaset gå på 72 miljarder kronor. Det är en ofattbar summa, men låt oss påminna om att bråket om ett par miljarder till välfärden nästan utlöste en regeringskris för bara några månader sedan.
I jämförelse med Moderaternas planer framstår dagen krav från Vänsterpartiet på 25 miljarder till välfärden som måttfullt.
Och enligt Moderaternas plan ska hela summan alltså delas ut till alla företag. Stor eller lite spelar ingen roll. Inte om det går bra eller dåligt heller. Här skiljer vi inte på handspritstillverkare och landsortshotell. Inte ens företag som SKF, som här om dagen valde att tacka nej till permitteringsstöd för att kunna dela ut pengar till ägarna, skulle bli utan.
Ekonomisk stimulans, säger Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Men är det verkligen det som skulle bli resultatet.
Usel träffsäkerhet
För det första skulle träffsäkerheten bli väldigt liten. Företag som inte behöver pengarna skulle få för mycket, medan andra bolag som verkligen befinner sig i kris skulle få alldeles för lite.
För det andra är det knappast SKF:s eller andra storbolags aktieägare som kommer att dra igång ekonomin med sin konsumtion. Det gör den ensamstående mamman, eller den ständigt svältfödda välfärden.
Vad firma Kristersson och Svantesson föreslår är inte ett ekonomiskt stimulanspaket. Det är en enorm förmögenhetsöverföring, från vanliga skattebetalare till de ganska få som i praktiken står för stora ägandet i vårt land.
Dessutom skulle staten tvingas låna pengarna, och framtida generationer betala dem.
Om Magdalena Andersson verkligen vill använda 72 miljarder för att återstarta den svenska ekonomin när coronaskräcken släpper sitt grepp finns det bättre sätt. Satsa pengarna i välfärden. Höj pensionerna, eller barnbidraget. Investera i infrastruktur.
Det är åtgärder som vi vet fungerar. Och som skulle göra Sverige lite mer jämlikt.