Landsbygdssvek kan bli väldigt dyrt
Utjämningen räcker inte
Riksrevisionens granskning av utjämningssystemet är dyster läsning för kommuner i bland annat Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Utjämningssystemet är otillräckligt, det är därför det ska reformeras, men enligt Riksrevisionen räcker inte ens det.
Kritik mot förslaget
I det nuvarande systemet underkompenseras 245 av 290 kommuner. Men några lovord blir det inte från Riksrevisionen om det föreslagna utjämningssystemet. Istället konstaterar Riksrevisionen att förslaget inte ”når ända fram”. Utjämningen skulle istället behöva öka med ”betydande belopp” för att syftet med systemet ska uppnås.
I år skiljer det enligt Riksrevisionen hela 6 procentenheter mellan kommunen med högst kommunalskatt, Dorotea, i Västerbotten, och den med lägst kommunalskatt, Österåker, utanför Stockholm.
Den som bor i Dorotea betalar 35,15 procent i kommunalskatt, den som bor i Österåker betalar 29,18 procent. Det betyder enligt Riksrevisionens beräkning att den som tjänar 30 000 kronor i månaden och bor Dorotea betalar 1 270 kronor mer än den med samma inkomst som istället valt att bo i Österåker.
Samma land. Helt olika förutsättningar.
Farlig klyfta
Nödropen från kommunerna har vuxit till ett ljudligt larm om att situationen är allvarlig.
Utjämningssystemet är viktigt, men det är generella statsbidrag också. Magdalena Andersson behöver öppna plånboken. Vad som står på spel är inte bara jämlikhet och samhällsservice. Det är hela vår sammanhållning som land.
Urbaniseringen är ett faktum i Sverige, precis som en omvänd befolkningspyramid som innebär en åldrande och därmed också allt mer vård- och omsorgskrävande befolkning. Det betyder enligt Riksrevisionen att behovet av utjämning förmodligen också kommer öka.
En utmaning som kräver bra mycket mer än vackra ord om att landsbygden är viktig.