Det är inte EU som hotar vår kontroll
Marknadens makt måste begränsas
Borlänge
I dag höll Europaparlamentet sin sista plenumdagen. För socialdemokraten Marita Ulvskog har dock kampanjen inför valet till EU-parlamentet redan pågått ett tag. Med en dryg månad kvar till valet finns det egentligen ingen tid att förlora. Väljarna måste övertygas om att valet den 26 maj verkligen är viktigt.
Det här är Marita Ulvskogs sista valrörelse, i alla fall i rollen som EU-parlamentariker. Den tidigare ministern, partisekreteraren och chefredaktören – det är så hon presenteras i Dalarna – har varit sina tio år i parlamentet. Det får räcka, säger hon.
Arbetet gör skillnad
Samtidigt menar Marita Ulvskog att arbetet i EU-parlamentet verkligen gjort skillnad. Det gäller inte minst de nya regler för användningen av utländsk arbetskraft som beslutades förra året.
– Det viktigaste jag kunnat göra, säger hon nu.
Villkoren för arbetare som jobbar i ett annat EU-land, utstationering säger man i de här sammanhangen, är en av de EU-frågor som skapat mest debatt i Sverige. Konflikten på Söderfjärdsskolan i Vaxholm och den så kallade Lavaldomen skapade på sina håll – inte minst i fackföreningsrörelsen – en oro för att den svenska samhällsmodellen på allvar skulle hotas av EU.
Arbetskraft som tvingas konkurrera med låga löner och usla arbetsvillkor är ett säkert recept för ökade motsättningar i samhället.
Lavaldomen är borta
Som ordförande i parlamentets utskott för sociala frågor och sysselsättning blev det Ulvskogs ansvar att få igenom de nya reglerna. Det lyckades alltså.
– Nu är effekterna av Lavaldomen borta, säger hon.
När britterna för tre år sedan röstade om att lämna EU handlade mycket om att ta tillbaka kontrollen. Människor i Storbritannien skulle själva få styre, utan pekpinnar från Bryssel.
Det brinner i knutarna
I förra veckan samlades EU-ländernas regeringschefer för att – för vilken gång i ordningen – diskutera britternas utträde. Det brann i knutarna. Enligt den tidsplan som gällde skulle Storbritannien ha lämnat unionen i fredags, med eller utan avtal.
En krasch skulle skada alla, men britterna mest. Alltså tvingades Theresa May ännu en gång lägga landets öde i händerna på Merkel, Macron och Löfven.
Hon fick sin förlängning, men mitt i det politiska brexitkaoset ska britterna nu planera för att genomföra ett val till EU-parlamentet. Snacka om att ha tappat greppet.
Det är inget fel på tanken att demokratin borde ta tillbaka en del av kontrollen över samhället från de marknadskrafter som fått allt för fria tyglar. Men det är knappast EU som är problemet. Tvärt om kan unionen faktiskt användas för att begränsa kapitalets frihet och skapa rättvisare villkor.