Industrifacken begär 4,4 procent

Nivette Dawod

helskärm

Facken inom industrin begär 4,4 procent i löneökningar nästa år.

Det är det högsta krav som ställts i industriavtalens historia.

– Inom industrin har vi aldrig sett så här höga vinstuttag och då är vår bedömning att det går att växla upp, sa Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, vid en pressträff.

Konstellationen Facken inom industrin la under måndagseftermiddagen fram sina krav inför avtalsförhandlingarna 2023, som kommer att sätta igång på allvar efter jul.

I gruppen ingår LO-förbunden IF Metall, Livs, och GS (skogs- och träfacket) och även tjänstemannafacken Unionen och Sveriges Ingenjörer.

Gruppen kräver 4,4 procent i löneökningar nästa år – vilket är det högsta krav som ställts i industriavtalens historia, enligt Dagens Industri.

Förutom kravet vill man också se en särskild satsning på höjning av lägstalöner i de avtal som har den konstruktionen samt ytterligare avsättningar till deltids- och flexpension.

”Goda skäl att växla upp”

Avtalsperioden föreslås till ett år från det att avtalet börjar gälla.

– Vi ser alltså att sammantaget finns det goda skäl att växla upp löneökningstakten, det motiveras av såväl den positiva utvecklingen av svensk konkurrenskraft, den goda lönsamheten i svenska företag inom industrin, den höga sysselsättningen i Sverige och löneutvecklingen i Europa, sa Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

– Inom industrin har vi aldrig sett så här höga vinstuttag och då är vår bedömning att det går att växla upp, sa hon också.

Hon betonade samtidigt att det är viktigt att löneökningstakten inte driver på inflationen ytterligare.

”Ska inte jaga”

Marie Nilsson, ordförande för IF Metall, förklarade hur gruppen resonerat kring just inflationen. Hon beskrev det som att inflationsmålet på 2 procent som Riksbanken arbetar efter är ”ankaret vi relaterar till både när inflationen är låg och när den är hög som i dag”.

– Vi ska inte jaga dagens höga inflation. Skulle vi försöka kompensera oss med lika höga löneökningar som inflationen skulle det innebära ännu högre inflation och räntehöjningar. Det gagnar inte våra medlemmar, sa hon.

– Det skulle sluta med urholkade löner och risk för ökad arbetslöshet. Därför menar vi att dagens situation med mycket hög inflation understryker vikten av att de fackliga lönekraven. Bedömningar vi gör utgår från Riksbankens inflationsmål.

Förslaget ska nu förhandlas med arbetsgivarna, något som sätter igång på allvar först efter jul.

De nya avtalen ska vara på plats 1 mars. Dessa sätter sedan normen för svensk arbetsmarknad, det så kallade riktmärket.