Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Svenskarna vill behålla kontanter

Uppdaterad 2012-12-17 | Publicerad 2012-12-07

Två av tre svenskar vill ha kvar mynt och sedlar i framtiden

Majoriteten av svenskarna vill fortsätta betala med kontanter.

Kort- och mobil betalning vinner mark varje dag.

Trots det är sedlar och mynt fortfarande viktiga, anser svenskarna.

65 procent av dem tycker att kontant betalning ska finnas även i framtiden.

Aftonbladet Min Ekonomi har tidigare skrivit om hur kort och nya betalningslösningar med mobilen tar allt större andel av köpen i den svenska handeln.

Enligt Svensk Handel görs omkring 70 procent av alla köp i Sverige med kort.

– Vissa branscher är uppe på 90 procent. Ju större värde transaktionerna har desto mer handlar folk med kort, säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel.

Många vill behålla kontanter

De flesta som driver en butik bedömer kortbetalning som säkrare eftersom rånrisken minskar. Samtidigt har kortbetalning en baksida. Priset för en transaktion i en butik är i snitt 3,30 kronor för ett betalkort och 10 kronor för kreditkort. Svensk Handel beräknar att hushållen får betala en stor del av transaktionskostnaderna, omkring 1500 kronor per år och hushåll.

Och om svenskarna får välja vill de gärna behålla kontanterna som betalmedel även i framtiden. I en marknadsundersökning som Forex Bank beställt av företaget Yougov svarade 65 procent att de vill ha kvar kontanterna.

– Det sägs ofta att det är konsumenterna som bestämt att vi ska gå över till kortbetalning. Jag tror inte det är hela sanningen. Vi har ett fåtal banker som dominerar i Sverige och de vill gärna att vi betalar med kort eftersom de upplever kontanthanteringen som krånglig och kostsam. Den kräver mycket personal, säger Magnus Cavalli-Björkman, vd på Forex Bank.

Dyrt med kreditkort

Svensk handel räknar med att det dröjer många år innan kontanterna försvinner helt som betalningsmedel.

– Kontanterna är det enda riktiga alternativet till korten i dag, och de står ju fortfarande för 30 procent av köpen i detaljhandeln, säger Bengt Nilervall.

Om man räknar in alla kostnader för respektive betalningslösning, som transaktioner och penningtransporter, är kreditkorten dyrast, kontanterna näst dyrast, och betalkorten på tredje plats, enligt Nilervall.

Följ ämnen i artikeln