Få pengarna att växa med investeringssparkontot

helskärm

Uppdaterad 29 maj 2018 kl 10.22.

Mer än hälften av alla svenskar har 100 000 kronor eller mer på sparkontot. Men med minusränta kan det vara läge att snegla på alternativen om man vill att pengarna ska växa.
Ett sådant är att starta ett Investeringssparkonto (ISK).
– Just do it. Jag gråter över hur mycket pengar folk går miste om, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på ICA Banken.

Svenskarna har rekordmycket pengar sparade, och en stor del ligger på sparkonton med låg eller ingen ränta alls. En vanligt råd brukar vara att ha åtminstone ett par månadslöner liggande där som buffert för oförutsägbara händelser, men för det mer långsiktiga sparandet rekommenderar många att starta ett Investeringssparkonto, ISK.

– Just do it. Jag gråter över hur mycket pengar folk går miste om genom att ha alla pengar på sparkontot, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på ICA Banken.

Hur fungerar ISK?

Ett ISK-konto är i strikt mening ett skal som du kan fylla med till exempel aktier, fonder och obligationer. Du kan starta ett konto kostnadsfritt hos de flesta banker och nätmäklare med e-legitimation, och investera hur mycket eller lite pengar du vill.

Varje år betalar du en schablonskatt på dina tillgångar som just nu ligger på cirka 0,4 procent (se utförlig uträkning i faktaruta). Äger du aktier direkt betalar du istället 30 procent i skatt varje gång du säljer aktierna med vinst.

– Med tanke på att börsen stigit med i snitt ca 12 procent om året de senaste 10–15 åren blir det ganska dyrt att skatta 30 procent. Det gör att du får betydligt mer pengar över i plånboken med ett ISK-konto. Dessutom slipper du deklarera, säger Magnus Hjelmér.

Vad ska du välja?

Vad du ska fylla ditt ISK-konto med beror framför allt på två saker: vad sparar du till, och vilken risk du är beredd att ta.

– Om du är lite äldre och sparar till en trygg ålderdom bör du satsa på aktier och fonder med lägre risk. Är du däremot yngre och sparar mer långsiktigt kan du ta större risker, säger Joel Holm, chefredaktör för tidningen Aktiespararen.

Exempel på fonder med låg risk är räntefonder som traditionellt gett en utdelning på 3–4 procent årligen, men som i vissa fall backat på grund av den negativa räntan de senaste åren.

– En gammal tumregel är att andelen räntefonder i sitt sparande ska vara samma som ens ålder. Är du 20 år ska du alltså ha 20 procent räntefonder, säger Joel Holm.

Vill man ta lite större risker kan man välja några andelar globalfonder, som investerar i stora företag över hela världen. Indexfonder är också ett bra alternativ för många.

– De följer ett specifikt index, exempelvis utvecklingen av de 30 mest omsatta bolagen på börsen. Forskningen visar att de flesta fondförvaltare inte slår index, säger Magnus Hjelmér.

Det här ska du tänka på

En viktig sak att ta i beaktande är vilka avgifter de olika fonderna tar ut. Över tid kan det skilja tiotusentals kronor mellan olika fonder.

– Jag rekommenderar att man tittar på det så kallade Normanbeloppet som mäter hur stor del av ens satsade pengar som går till avgifter över tid. Det kan man enkelt jämföra på exempelvis morningstar.se, säger Magnus Hjelmér.

En annan aspekt är givetvis det faktum att investeringar i aktier och fonder aldrig är riskfria. Börsen går upp och ner och i värsta fall kan du förlora dina pengar.

– Det är omöjligt att sia om framtiden, vissa tror att börsen fortsätter stiga medan andra är rädda för att den snart vänder neråt. Ett sätt att minska risken är att månadsspara, då investerar man både när det går upp och ner under en börscykel, säger Joel Holm.

– Är man nöjd med sin bank och uppskattar tryggheten ska man så klart ha kvar pengarna där. Men vill man ha en avkastning måste man också ta en risk, säger Magnus Hjelmér.

GUIDE: Så beräknas ISK-skatten

Schablonbeskattningen på ett ISK-konto sker genom att en schablonintäkt beräknas. Beräkningen görs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med 1 procentenhet. Som lägst ska schablonintäkten beräknas till 1,25 procent av kapitalunderlaget.

Kapitalunderlaget beräknas till en fjärdedel av dels värdet av sparandet vid ingången av varje kvartal, dels inbetalningar och överföringar av finansiella instrument som har gjorts till investeringssparkontot under respektive kvartal.

Schablonintäkten beskattas sedan med 30 procent.

Exempel: Om summan av värdet och insättningar på ditt konto uppgår till 200 000 kronor, blir kapitalunderlaget 50 000 kronor. Det multipliceras sedan med statslåneräntan för november 2017 (0,49 procent) plus 1 procent = 1,49 procent.

Schablonintäkten blir då 50 000 X 0,0149 = 745 kronor.

745 kronor beskattas sedan med 30 procent (X 0,3) = 223,5 kronor i skatt.

Källa: Skatteverket

FAKTA: Jämför ISK och fonder

På Konsumenternas bank- och finansbyrå kan du jämföra olika Investeringssparkonton och vilka avgifter de olika bolagen tar ut för sina sparformer.

På morningstar.se kan du jämföra de olika fondernas avgifter. De använder sig av det så kallade Normanbeloppet, som togs fram av förre finansmarknadsminister Peter Norman. Beloppet visar hur mycket du betalar i avgifter om du investerar 1000 kronor i månaden i tio års tid i en viss fond. I snitt ligger beloppet på drygt 13 000 kronor.

FAKTA: Olika typer av fonder

En fond är en samling värdepapper, till exempel aktier eller obligationer. Om du sparar i en fond innebär det att du köper andelar och blir delägare i fonden. Fonderna har olika inriktning och tar ut olika höga avgifter.

• Räntefonder
  En räntefond placerar enbart i räntebärande värdepapper som exempelvis obligationer eller statsskuldväxlar. Avkastningens storlek beror främst på den framtida ränteutvecklingen och fondförvaltarens skicklighet. Generellt är både avgiften och risknivån för räntefonder låg, men därmed också avkastningen.
• Aktiefonder
  En aktiefond investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier i olika börsnoterade företag. Det finns såväl breda som smala aktiefonder. De breda sprider riskerna och investerar i många olika länder och branscher. Avgiften och risknivån är generellt medelhög, och ytterligare högre för de smala aktiefonderna, som dock kan ge extra hög avkastning.
• Blandfonder
  En blandfond investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Avgifter och risknivå brukar ligga mellan räntefonder och aktiefonder.
• Indexfonder
  En indexfond är vanligtvis en typ av aktiefond som följer ett visst index i sina placeringar. Avkastningen kan till exempel spegla indexet över de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen. Avgifterna är i regel låga, medan risknivån kan variera mycket beroende på fondens inriktning.

Källa: Konsumenternas bank- och finansbyrå