Så kapar du priset på löparskorna
Uppdaterad 2012-09-18 | Publicerad 2012-06-14
Kostnaden för ett par bra löparskor springer lätt i väg.
Men det går att kapa priset och spara hundralappar.
– På brittiska träningssajter kan du få skorna till halva priset, säger träningsbloggaren Milla Åkerlund.
Intresset för löpning i Sverige har ökat explosionsartat de senaste åren. De stora tävlingsloppen lockar i dag tillsammans nästan 500 000 löpare om året.
Och löpartrenden har blivit en guldgruva för sportkedjorna. En av landets mest populära återförsäljare av löparutrustning – Löplabbet – har på bara tre år ökat sin omsättning med 166 procent, från 83 miljoner kronor om året till 138 miljoner kronor om året.
Lägre pris på nätet
Samtidigt går priset för löparskor spikrakt upp. I dag får du betala mellan 1 200 och 2 000 kronor för en bra sko.
Men det går att komma undan mycket billigare. Många brittiska sportbutiker på nätet erbjuder samma träningsprodukter som de svenska sportkedjorna, men till ett mycket lägre pris.
Aftonbladets genomgång visar att priset på sajterna är 30 till 40 procent lägre än i de svenska butikerna. I rena pengar innebär det att du kan spara upp till 900 kronor genom att köpa dina skor på nätet.
”Hur enkelt som helst”
Träningsexperten Milla Åkerlund, som driver träningsbloggen missagda.se har flera gånger köpt sina träningskor på de brittiska sajterna.
– Det är hur enkelt som helst, men det är viktigt att du vet exakt vilken storlek du ska ha, eftersom de olika märkena är olika stora, säger hon.
För att vara säker på att sajten är seriös är det också bra att kolla upp vad andra skriver om den innan du beställer, tipsar Milla.
– Jag har till exempel en lista på min blogg där mina läsare har listat olika sajter de har beställt från.
Varför det är så mycket billigare att handla från just Storbritannien kan bero på många faktorer.
– Överlag är det ju billigare att handla på nätet, sen är ofta utländska sajter billigare eftersom de har lägre skatter vilket gör att personalen och logistiken kostar mindre, säger Jonas Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut.