Så spar du el – utan att snåla på lyset

Låt ljuset brinna. Glöm småsnålheten även om elpriset är högt – de verkliga eltjuvarna är uppvärmning och varmvatten. Här finns tusenlapparna som du kan spara, tipsar experten.

Så här års, under november till och med februari, förbrukar ett vanligt villahushåll ungefär hälften av elen för hela året, förklarar Lars Ejeklint, klimatcoach hos statliga Vattenfall.

Samtidigt har elpriset varit osedvanligt högt under slutet av förra året, och många är förtvivlade över skyhöga elräkningar.

– December var kallare än normalt, och förbrukningen blev hög samtidigt som elpriset var högt, säger han.

Även om staten lovar elstöd så dröjer det innan det kommer. Många funderar nu hur de kan spara på elen.

– 60 procent av elen går till uppvärmning, 20 procent till varmvattnet och 20 procent till hushållsel.

· Sänk temperaturen

Genom att sänka temperaturen inomhus med två grader kan en elen för en normalvilla bli cirka 3 000 kronor lägre per år inklusive nätavgifter, skatt och moms, förklarar Lars Ejeklint.

– Man kanske inte behöver sänka överallt. Man kan ha lägre temperatur i sovrummen och stänga dörren dit. I garage och förråd kan man också ha mycket lägre temperatur.

· Duscha kortare tid

En enda dusch har inte så stor betydelse, att duscha i fem minuter förbrukar ungefär 2,5 kilowattimme, och det blir inte många kronor ens nu, när priset är högt, förklarar han. Men om man är en familj, och alla kortar sin duschtid med en enda liten minut per gång så finns pengar att spara.

– Då sparar man lätt 1 500 kronor per år om man är en familj på tre personer.

· Elektrisk golvvärme

Många har elektrisk golvvärme i badrummet – mysigt och varmt då man ska klä av sig, men kanske också en dold eltjuv.

– Om den står på hela tiden i ett normalt badrum kostar den kanske runt 2 000–3 000 i el per år, eftersom den uppvärmda luften sugs ut och ersätts med kylig luft utifrån.

Det gör att kostnaden kan bli betydligt högre, eftersom man då ”eldar för kråkorna”.

· Handdukstorken kan slås av

Handdukstorken är ofta på, trots att handduken som hänger på den blivit snustorr.

– Den kostar runt 500 kronor per år inklusive nätavgift, skatt och moms med dagens elpris. Men den kan man stänga av då handduken har torkat.

· Torktumlare

Torktumlaren alstrar värme, och värme betyder elförbrukning. Lars Ejeklint räknar på en kostnad på cirka 600 kronor för elen för 100 torktumlingar.

– Förr torkade man tvätt utomhus, även på vintern då det var minusgrader. Tvätten blev frystorkad, och det är förstås bättre när det gäller elförbrukning.

· Fulla maskiner

– Det vanliga är att tvättmaskinen bara fylls till en tredjedel. Men om man fyller den helt kan man spara in kanske 200 kronor per år i elkostnad, och likadant är det med diskmaskinen.

· Täta fönster och dörrar

– Om det drar, och tätningslisterna är gamla och inte fjädrar tillbaka, så lönar det sig att byta. Listerna kostar kanske 500 kronor, men man kan spara en tusenlapp i el per år.

· Köksfläkten

– En köksfläkt med utblås tar stora mängder luft, som är uppvärmd, och blåser ut. Det är inte själva köksfläkten som drar el, utan den uppvärmda luften. Använd inte köksfläkten hela tiden.

· Värmesystem

– Många funderar nog vad de kan göra för att minska beroendet av el. Värmesystemet har stor betydelse. Att byta till exempelvis bergvärme kostar mycket, kanske 150 000. Men det kan spara 30 000 kronor per år. Det betyder att det är betalt på fem, sex år, men håller längre än så.

Andra sorters värmepumpar kan också spara el, liksom att förse sig med solceller, förklarar han.

· Skippa småsnålheten

Lampor, laddare, tv – nej, sådana tips kan man glömma när det gäller att spara på elen, tycker Lars Ejeklint. Även nu när priset är högt.

Moderna lampor och apparater är så effektiva, även om tv:n står på standby ett helt år kostar det bara några futtiga kronor, förklarar han.

– Förr sade man ”släck lyset!”. Men det ger inte mycket. Däremot behöver man inte ha tv på i alla rum om man inte tittar, säger Lars Ejeklint.