Publicerad 2022-07-13
”En valuta kopplad till barnporr, droger, vapen och bedrägerier.”
Så beskrivs ofta bitcoin när den kritiseras.
Hur står det egentligen till? Hur stark är kopplingen?
Aftonbladet har tagit med sig lyktan och trängt ned i den mörka undervegetationen på internet för att söka svar.
Januari 2021. Stämningen i chatten är uppsluppen.
Knarkligan planerar att börja sälja cannabis över Darknet och de ska få ta över ett gammalt konto kopplad till marknadsplatsen Flugsvamp. Den tidigare kontoinnehavaren ”Zedd” ska få 30 procent av vinsten som de tror kan bli upp till 1,1 miljoner kronor i månaden, förklarar en person som av polisen pekats ut som mellanchef i organisationen.
– Folk beställer från hela Sverige och betalar med bitcoin, skriver han.
– Halleluja, skriver en underhuggare i organisationen.
Vad de då inte vet är att de krypterade telefonerna, så kallade Anom-telefoner, inte alls är så säkra som kriminella tidigare har trott.
Allt är en fälla gillrad av FBI.
Ligan kan gripas och under maj pågick huvudförhandlingen mot sex misstänkta. ”Zedd”, eller ”Mr. Lansky” som han också kallar sig, är en 47-årig man som pekas ut som huvudman av polisen och ska ha haft ”ett finger med i princip allt”, enligt åklagaren. I mitten av juni dömdes han i Nyköpings tingsrätt till fängelse i åtta år för synnerligen grovt narkotikabrott.
I en bitcoinplånbok som polisen beslagtog i ärendet har man kunnat spåra transaktioner med en total omsättning på drygt sex miljoner kronor kopplade direkt till Flugsvamp.
Ligan är en i mängden av de som opererar på Darknet och ger en bild av omfattningen av narkotikaförsäljningen, samt kopplingen till kryptovalutan bitcoin.
Men vad är egentligen Darknet? Hur skyddat är det och hur svårtillgängligt är det för gemene man? Och är verkligen allt tillgängligt för den som har bitcoin på fickan?
Aftonbladet bestämde sig för att ta sig ner till den mörka delen av internet för att söka svar.
En första googling, fem miljoner träffar. Den översta träffen ger oss alla svar, också på frågan hur svårtillgängligt det är: inte alls.
Man uppmanas direkt ladda ner Tor, en slags krypterad och anonymiserad webbläsare. Perfekt för den som vill lämna fullständigt anonyma tips till medier, för den som vill verka på internet utan att synas – eller för den som vill syssla med brottslig verksamhet.
Men bara Tor räcker inte. Visst kan man använda programmet som en vanlig webbläsare för att surfa in på Aftonbladet.se, men för att nå de mer grumliga vattnen behöver vi anstränga oss lite till – med betoning på lite.
”Barnporr funkar alltid”
Sidorna på Darknet indexeras inte och är därför inte sökbara på till exempel Google. Men det är inte svårt att på det öppna nätet hitta förteckningar över olika typer av sidor på Darknet.
Det tog inte längre tid än sammanlagt tio minuter för Aftonbladet att nå den första sidan av mer illegal karaktär. Två skrupelfria hackers sålde där sina tjänster mot bitcoin.
Menyn är gedigen:
- Fjärrstyr någons mobil – 700 dollar / 0,015 bitcoin.
- Tvinga av person hemligheter genom social ingenjörskonst – 450 dollar / 0,009 bitcoin.
- Förstöra någons liv. Ger måltavlan finansiella eller rättsliga problem: ”En beprövad metod inkluderar barnporr, funkar alltid” – 1 700 dollar, motsvarande 0,036 bitcoin i början av april då granskningen genomfördes.
På en annan sida för hacktjänster erbjuds överbelastningattacker mot skyddade hemsidor. För det får man betala 900 dollar eller 0,02 bitcoin.
Narkotika och vapen
Nästa sida som vi stöter på är en droghandel som uppger sig sälja bland annat ”högkvalitativt kokain”, ”rent heroin från Afghanistan”, MDMA och LSD. Alla priser anges i euro och bitcoin. Tio gram heroin kostar exempelvis 190 euro eller 0,0044 bitcoin.
Sidan är en av ett stort antal liknande nätbutiker. Alla lika lättillgängliga och där allt som behövs för att beställa är ett medlemskap och bitcoin att betala med. På vissa sidor kan man också betala med kryptovalutan Monero.
Även vapen går snabbt att hitta. AK-47:or, pistoler och revolvrar, skottsäkra västar och belgiska automatgevär. För en AK-47:a får en köpare lägga en dryg hundradel av en bitcoin, motsvarande omkring 4 000 kronor i april.
Gemensamt för många marknadsplatser på Darknet är att priserna anges i bitcoin, tillsammans med någon annan valuta.
– Bitcoin är betalningslösningen för många marknadsplatser på Darknet. För narkotika, vapen eller övrigt, säger Jan Olsson som är kriminalkommissarie på Nationellt it-brottscentrum vid Nationella Operativa Avdelningen (Noa).
Hur stor är brottsligheten kopplad till bitcoin?
– Det är ett stort problem. Förutom försäljningen på Darknet har vi ransomware-attackerna, som den mot Coop förra året, som ofta ska lösas ut genom betalningar i bitcoin. Sedan används det i en mängd olika typer av brott där man vill dölja transaktioner, som till exempel vissa bedrägerier.
Jan Olsson vill dock poängtera att bitcoin till största del inte används i kriminellt syfte.
Totte Löfström är tidigare vd på kryptobörsen Trijo och har i flera år varit aktiv i debatten kring bitcoin och andra kryptovalutor. Han tycker att kopplingen mellan Darknet och bitcoin egentligen är orättvis.
– Kollar man på vanliga pengar så är det omkring 4,5 procent som används för penningtvätt, av alla transaktioner varje år. För bitcoin handlar det om omkring 0,5 procent.
Han menar att bitcoin är väldigt transparent och att många med oärliga avsikter därför gått ifrån valutan och bytt över till andra, mer anonyma kryptovalutor.
– För polisen är bitcoin tacksamt att jobba med eftersom det är transparent och de kan följa alla flöden. Kan de knyta en person till en transaktion i något led kan de börja nysta därifrån. Det traditionella banksystemet är krångligare och mer tidskrävande att gräva i.
Enligt Totte Löfström har i stället den mer anonyma valutan Monero börjat användas allt mer.
Jan Olsson säger att andra valutor än bitcoin visserligen används, men framför allt i tredje led för att dölja sina spår.
– Man skickar fram och tillbaka för att göra det svårare att reda ut.
Försäljningen på Darknet är i många fall enkel för köparen och marknadsplatserna är ofta användarvänliga. Att knarkligor, som den med ”Mr. Lansky” i spetsen, kan omsätta så stora belopp är inte förvånande.
– Det här klarar vem som helst av. Oavsett om det är övergreppsbilder på små barn som blir våldtagna eller narkotika så är det för lätt, säger Jan Olsson.
Han förklarar att många av marknadsplatserna, som svenska Flugsvamp, bara fungerar som administratörer där säljare och köpare möts. De håller på transaktionerna och släpper bara vidare pengarna till säljaren när köparen fått sina varor och bekräftat leveransen.
”Finns inte på kartan” att stänga ner
Nationellt it-brottscentrum och polisen jobbar hela tiden med att ligga säljarna i hasorna. Men någon enkel lösning på den krypterade och anonymiserade försäljningen finns inte. Att plocka ner Tor är till exempel inte ett alternativ, menar Jan Olsson.
– Det finns inget kriminellt i att ladda ner Tor och det används till mer än 50 procent inte för kriminell verksamhet. För många användare är det ett verktyg för att kommunicera inom och ut från stater där det annars inte är möjligt, som Nordkorea och Iran. Plockas Tor ner tar vi bort deras möjlighet att kommunicera och det finns inte på kartan.
Vad kan ni göra åt själva marknadsplatserna?
– Vi tar ner sidor. Nyligen slog FBI till mot den största internationella säljsidan och vi har plockat ner den största för försäljning mot svenskar, Flugsvamp. Men det är oerhört mycket kraft och tid som går åt och det ploppar hela tiden upp nya sajter. Det är ett långsamt krig och sidorna kommer aldrig att försvinna helt, vi kan bara försöka hålla dem i schack.
Det låter hopplöst?
– Det viktigaste arbetet är att förmå människor att inte vilja ha de här produkterna som finns på de här platserna. Det är ett samhällsproblem och där ska man lägga energin. Det är inte bara polisens jobb utan samhället i stort som måste agera.
På tal om att ploppa upp. En ny inkarnation av Flugsvamp finns uppe på Darknet. Enligt polisen är den som de tidigare versionerna en fullt fungerande droghandel. På sidan kan alla möjliga droger köpas: svampar, heroin, anabola steroider, adhd-medicin och kokain.
En säljare marknadsför ”heroin aaa+++” från Afghanistan. Eventuella köpare varnas:
”Det är starka grejer så vi ber alla att vara försiktiga med dosering”.
Kunderna verkar nöjda. I det integrerade recensionssystemet på Flugsvamp 4.0 ges försäljaren idel högsta betyg.
”Det va bra grejer! Kommer tillbaka”, lyder en recension.
”5/5. Helt ok”, skriver en annan användare.
Medan Nationellt it-brottscentrum fokuserar på de mest avancerade brotten, för att utbilda sig själva och sedan föra vidare kunskapen ut i regionerna, så ser chefen för bedrägerisektionen vid Stockholmspolisen brottslighet kopplad till bitcoin som en normal del av arbetsflödet.
– Vi utreder bedrägerier och då framför allt investeringsbedrägerier. Vanliga människor luras att investera i något bitcoin-projekt för att tjäna pengar. För pengarna köper bedragarna faktiskt ofta just bitcoin, men det är inte något som når de utsatta, säger Patrik Lillqvist, chef för bedrägerisektionen.
Brotten är ofta svårutredda eftersom det inte finns någon förteckning över vem som äger en viss bitcoin-plånbok.
– Men bitcoin går att spåra, varje liten del. Från att de skapas till sista transaktion. Kommer vi åt en plånbok kan vi börja spåra.
Polisen har specialister som jobbar med att utreda brott kopplade till bitcoin och annan kryptovaluta.
– Vanlig ekonomisk kunskap räcker inte, man måste vara ganska bra på data. Vi gör det ihop med våra kvalificerade cyberbrotts-utredare och på våra it-forensiska sektioner har vi personer som kan kryptovaluta och har verktyg för att spåra, säger Patrik Lillqvist.
Den höga tekniska tröskeln är också den stora faran, menar han. För dem som inte själva är så tekniskt bevandrade finns risken att man låter sig luras av en övertygande bedragare.
Högre budget än Sveriges BNP
På Nationellt it-brottscentrum ser Jan Olsson inga möjligheter för polisen att komma åt och stänga ned den organiserade brottsligheten som använder sig av bitcoin för anonymiteten, fullt ut.
– De organisationer som utför brott har tillsammans en budget som är flera gånger högre än Sveriges hela bruttonationalprodukt. Vi kommer aldrig komma ifatt, men vi ska flåsa dem i nacken. De bästa kommer nästan alltid att klara sig, men de som är nivån under är de som vi enklare kan komma åt. Den kompetensen har vi.
Hur pass bra är ni på att komma åt dem?
– Det här är väldigt komplexa utredningar och vi kan inte driva flera hundra parallellt, även om det behovet finns. Vi kan inte ha en polismyndighet som halva befolkningen jobbar i, det låter hemskt. Men vi skulle behöva satsa mer på den it-tunga brottsligheten än vad vi gör. Vi har spetskompetensen, men vi behöver bredda den, säger Jan Olsson.
