Hård kritik mot Riksbankens höjning: ”Skadligt”
LO och Timbro kritiska: ”Kan leda till ökad arbetslöshet”
Publicerad 2023-09-21
Beskedet var väntat, men möts av skarp kritik.
LO-ekonomen Laura Hartman skräder inte orden när hon bedömer Riksbankens höjning:
– Det är ineffektivt, onödigt och skadligt, säger hon.
Det var få som tappade hakan när Riksbanken valde att höja styrräntan till 4 procent på torsdagsmorgonen.
Men trots att beskedet var väntat var det inte välkomnat av alla läger. Däribland LO.
Fackorganisationens chefsekonom Laura Hartman är inte nådig i sin kritik.
– Vi behöver inga fler räntehöjningar, det är onödigt.
I augusti sjönk inflationen enligt KPIF-måttet ner från 6,4 till 4,7 procent. En kraftig sänkning, men ännu en bit bort från Riksbankens mål 2 procent.
Riksbankschefen Erik Thedéen motiverar beslutet att höja räntan med att inflationen ännu är för hög.
– Många inhemska priser ökar i alltför hög takt, framförallt tjänstepriserna där vi tror att penningpolitiken kan ha effekt. Den svaga kronan bidrar också till inflationen och till att den stiger mer, sa Thedéen på en pressträff.
Befarar ökad arbetslöshet
Men den förklaringen ger inte Laura Hartman mycket för. Hon menar att nedgången i augusti är tecken nog på att inflationen är på väg åt rätt håll och att Riksbanken därmed har agerat fel.
– Inflationen är tydligt på väg ner och samtidigt är ekonomin tydligt på väg ner. Mycket pekar på att vi kommer att få en negativ tillväxt i år.
Det, befarar hon, kommer snart att märkas på andra sätt än siffror i statistiken.
– Det här kommer med all sannolikhet att synas på arbetsmarknaden, även om den hittills har varit förvånansvärt motståndskraftig. Det går inte att se en krympande ekonomi utan att det får effekt på arbetslösheten också.
Samtidigt pekas den svaga kronkursen ut som en förklaring till dagens beslut, behöver inte den regleras med styrräntan?
– Det är inte så enkelt, och det tycker jag att även Riksbanken tidigare har resonerat kring. Å ena sidan kan räntehöjningar förstärka valutan, men samtidigt är det mycket mer komplext vad som påverkar kronkursen. De tidigare räntehöjningarna inte haft någon bestående effekt på kursen.
– Vi vet att ju mer räntan höjs desto mer problematiskt blir det för den kommersiella fastighetssektorn. Den tittar många utländska potentiella kronköpare på och avskräcks av en kommersiell fastighetsmarknad som går dåligt. Så räntan är ett tudelat vapen, å ena sidan kan den stärka å andra sidan kan den försvaga valutan, säger Laura Hartman.
”Det oroar mig väldigt mycket”
Fredrik Kopsch, chefsekonom på den borgerliga tankesmedjan Timbro, är lika kritisk till dagens räntebesked.
– Det som oroar mig mest är hushållens ekonomi. För inte så länge sen var de rörliga boräntorna i snitt 1,5 procent. Nu är de 4,5 till 5 procent. Och det är väldigt många hushåll som ska lägga om sina lån.
75 procent av de bundna bolånen kommer att löpa ut under det kommande året, vilket TT tidigare rapporterat. När den gruppen går från en lägre bunden ränta till dagens mycket högre nivå kommer det att märkas både för individen och samhället i stort, menar Fredrik Kopsch.
– Det blir en väldigt stor effekt på hushållens ekonomi. Det oroar mig väldigt mycket, för det kommer att spilla över i övriga ekonomin. Jag tror inte att det är så att vi står inför en stor bostadskollaps, de som har bolån har stresstestats av bankerna och ska klara av högre räntor. Men baseras på att du har en ganska liten del kvar att leva på efter att du har betalat för dina nödvändigheter, vilket innebär att man måste dra in på väldigt mycket konsumtion. Och det är inte bra i ett läge när vi redan har problem med ett stort utanförskap.
Han fortsätter:
– Vi skulle behöva fler enklare jobb i till exempel restaurangbranschen. Om vi då slutar gå på krogen kommer vi att få motsatt effekt med färre jobb, och det skapar nya problem.
Vill se avskaffat amorteringskrav
Enligt Fredrik Kopsch sätt att se på riskerar den redan existerande lågkonjunkturen att förvärras ytterligare.
– Det oroar mig ytterligare i förhållande till regeringens agerande. Det här skulle kunna regleras med finanspolitiska medel, men där gör man inte så mycket. Regeringen har suttit i ett år och har precis presenterat sin budget. Då hade man kunnat hoppas på reformer som underlättar för hushållen. Ett av de tydligaste vallöftena som jag tror hade varit viktigt att gå fram med nu hade varit att avskaffa amorteringskravet, men det har man inte gjort, säger han.
Laura Hartman på LO efterlyser nu ett snabbt agerande från Riksbanken åt andra hållet – hon vill se sänkta räntor.
– Redan vid förra höjningen sa jag med all bestämdhet att man borde ha stannat av. En eller ett par gjorda räntehöjningar tycker jag har varit onödiga, så jag tycker att vi ska ligga lägre.
– Men kollar man framåt skulle man definitivt behöva kommunicera en plan för snabb sänkning, säger Laura Hartman.