Nära hälften lägger mindre på julhandeln: ”Rätt sätt att tänka”
Julhandeln väntas backa med 500 miljoner kronor
Publicerad 2023-12-21
Nästan hälften av svenskarna drar in på julhandeln i år, visar nya siffror från Demoskop.
Rätt och riktigt, anser ekonomen Magnus Hjelmér.
– Boende, mat och el ska prioriteras före annan konsumtion, säger han.
Plånböckerna har blivit tunnare och tunnare i takt med de kraftigt stigande priserna i samhället.
Nu visar nya siffror att årets julhandel kommer att minska. På uppdrag av Aftonbladet har Demoskop frågat svenskarna om hur de ska sätta sprätt på sina pengar i jul.
”Dyrtider”
Nästan hälften, , kommer att lägga mindre pengar än förra året, enligt siffrorna. Fler kvinnor än män kommer att dra in i år, visar Demoskops undersökning.
– Det är förväntat med tanke på hur det ser ut i samhället med höga räntor och hög inflation. Även om vi ser en ljusning i ekonomin har det svenska folket ansträngda plånböcker. Det är dyrtider, säger Demoskops vd Karin Nelsson.
Ica-bankens privatekonom Magnus Hjelmér håller med, och säger att det är ”rätt sätt att tänka” att dra in på konsumtion under den tuffa ekonomiska vintern.
– Boende, mat och el ska prioriteras före annan konsumtion. Men även om man drar ner så behöver det inte innebära att man inte köper något alls, säger han.
Halv miljard mindre i år
Demoskop-resultaten är i linje med Svensk handels prognos. Årets julhandel väntas totalt omsätta 21,5 miljarder kronor, vilket är en nedgång med 500 miljoner kronor jämfört med förra året.
– Det är nedslående för handeln om inte annat. Så många som sex procent säger att de inte kommer julhandla alls. Där gömmer sig ett ekonomiskt mörker – även om det kan finnas andra skäl bakom, som att man är anti konsumtion eller liknande, säger Karin Nelsson.
Den bilden delar Svensk handel.
– För många handlare blir årets julhandel viktigare än någonsin. Det är bråda dagar i handeln och försäljningen kommande dagar är avgörande för att balansera upp ett ekonomiskt tufft år. Samtidigt har många konsumenter tvingats till en bantad julklappsbudget i år, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel i en kommentar.
Då kan vi få mer i plånboken
Enligt Magnus Hjelmér är det två saker som talar för att svenskarna kommer att handla mindre. Det ena är att alla readagar i november låg på liknande försäljningsnivåer som tidigare i år. Och det andra:
– Många människor tvingas använda sina sparpengar för att överhuvudtaget få de löpande hushållskostnaderna att gå runt just nu. I den situationen måste många givetvis prioritera bort en del inför jul.
Nästa år kommer lågkonjunkturen att fördjupas, hävdar Konjunkturinstitutet i sin nya prognos som publicerades på onsdagen. Men från sommaren kommer en rad räntesänkningar påbörjas för att till slut landa på 2,25 procent – jämfört med dagens 4 procent.
– Om räntesänkningarna kommer igång ordentligt så kommer de som äger sitt boende få ökat utrymme i plånboken, säger Magnus Hjelmér och fortsätter:
– Dessutom kan vi se reallöneökningar inom kort om inflationen fortsätter ner. Det kommer också skapa lite mer svängrum och göra att många kan prioritera lite annorlunda. De som har behövt nalla av bufferten behöver också fylla på den igen under 2024. Vi lär oss av historien att de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan kastas om så att den där extra slanten behövs, oavsett om det är ökade räntor, elpriser eller allmänna prisökningar.
| Hur mycket pengar kommer du att julhandla för i år, jämfört med förra året? | |||
|---|---|---|---|
| Mycket mer | 3% | ||
| Något mer | 8% | ||
| Varken mer eller mindre | 42% | ||
| Något mindre | 25% | ||
| Mycket mindre | 16% | ||
| Jag kommer inte julhandla | 6% | ||
| Jag kommer inte fira jul | 1% | ||
| Tveksam, vet ej | 1% | ||
| Källa: Demoskop |
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.