Expert: Därför är skadestånd så höga i USA

Stora belopp otänkbart i Sverige

Ikea ska betala 430 miljoner kronor efter att en tvåårig pojke i USA fått en av företagets byråer över sig och dött.

I Sverige hade ett liknande fall inte gett mer än begravningskostnader och 30 000 kronor, enligt Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

Fallet med en tvååring som 2017 fick Ikea-byrån Malm över sig nådde inte ens rättegångssalen. Möbeljätten har i stället kommit överens om en uppgörelse med familjen värd 46 miljoner dollar, motsvarande drygt 430 miljoner kronor, rapporterar CBS News.

Att stora företag i USA väljer någon form av förlikning är inte ovanligt, enligt Schultz. Risken för ett ännu högre skadestånd vid fällande dom finns alltid, och ett utdraget ärende kan innebära mycket negativ uppmärksamhet.

– Av affärsmässiga skäl vill man inte vara med i en process som solkar ner varumärket, säger han.

Schultz får medhåll av Rolf Dotevall, professor i handelsrätt vid Göteborgs universitet.

– Det har nog att göra med "good will". Det är ohyggliga belopp det handlar om, men sett i detta perspektiv bedömde man väl att man hade mer att förlora, så hellre fly än illa fäkta, säger Dotevall.

"Otänkbart"

Ikea återkallade byrån i USA i juni 2016 och gick med på att betala 50 miljoner dollar i skadestånd till tre familjer vars barn dött. Men att få en sådan summa i Sverige hade varit otänkbart, säger Rolf Dotevall.

– Man kan alltid begära sådana summor, men domstolen hade helt säkert jämkat beloppet.

Ett liknande dödsfall i Sverige hade alltså inte kunnat leda till några miljonbelopp i skadestånd. Enligt Mårten Schultz är ersättning för begravningskostnader samt 30 000 kronor för akut psykisk skada ett mer troligt scenario.

– Man får inte pengar för själva sorgen och saknaden. Det är inte det som ersätts, för det går överhuvudtaget inte att sätta en siffra på, säger Schultz.

Att skadeståndsbeloppen är så mycket högre i USA jämfört med i Sverige har flera förklaringar. Att det sociala systemet där inte är lika heltäckande som i Europa är en faktor som gör att skadeståndsmål är vanligare, och att var och en står för sina egna rättegångskostnader.

– Det innebär att advokater kan erbjuda sig att driva skadeståndsmål och få en andel i skadestånden om man vinner. Det driver på det hela, säger Rolf Dotevall.

"Proportionerliga"

Mårten Schultz pekar i sin tur på en typ av skadestånd som i princip inte finns i Sverige som förklaring: så kallade "punitive damages". Där är syftet inte i första hand att ersätta brottsoffer utan att skadeståndet används som bestraffning.

– Då blir det nästan alltid de här enorma beloppen. Den närmaste motsvarigheten vi har i Europa är olika typer av viten. Skillnaden är att vite tillfaller staten medan "punitive damages" tillfaller den som är offer, säger han.

Enligt Schultz får amerikansk skaderätt ofta utstå både kritik och hån för de enorma beloppen, men han hävdar att de också fyller en funktion.

– De är i allmänhet proportionerliga till rika företags styrka och tanken är att det ska kosta rika företag att utsätta människor för risker. I Sverige har vi andra juridiska instrument, i första hand straffrätt, säger Mårten Schultz.