SEB i misstänkt penningtvättshärva
Publicerad 2019-11-27
SEB medger mångmiljardflöden via riskkunder i Baltikum.
Det är stora pengar från grov ekonomisk brottslighet som misstänks ha tvättats, kan TT och SVT:s Uppdrag granskning visa.
Summan med band till den ökända Magnitskijhärvan är tre gånger så stor som i Swedbank.
Liksom Swedbank och Danske Bank har SEB en historia av verksamhet i Baltikum. Men Wallenbergsfärens storbank har inte visat sig ha så stora problem med penningtvätt som konkurrenterna.
Till nu.
– Vi jobbar bara med våra hemmamarknadskunder, våra företagskunder måste komma från den del av världen där vi befinner oss i. Vi anser också att vi har en väldigt god kultur i banken vad gäller riskmedvetenhet, sade SEB:s vd Johan Torgeby i oktober 2018.
En advokatbyrå hade då presenterat en stor rapport om enorma volymer misstänkt penningtvätt via Danske Bank.
Samma dag förtydligade Torgeby:
– Från 2008 till i dag har vi inga röda flaggor att oroa oss för.
Hans presschef Frank Hojem gick ännu längre i februari i år sedan även Swedbank ertappats: SEB hade ”inte hittat några röda flaggor eller någonting som tyder på att vi har utnyttjats”, sade han.
Men på tisdagskvällen, sedan TT och SVT ställt frågor till SEB men fått få svar, släppte banken nya siffror. Dessa säger att det mellan 2005 och 2018 har flödat 890 miljarder kronor via en viss typ av riskkunder – de som inte finns på bankens hemmamarknad. Och att det bland de mest riskabla kunderna flödat 80 miljarder kronor sedan 2008, den period då Torgeby inte sett några röda flaggor.
Sagt sanningen?
Britten Graham Barrow är en ledande expert på penningtvättsfrågor som anlitas av några av världens största banker. Han får se resultatet av TT:s och SVT:s granskning, innan SEB självt gått ut med sina uppgifter. Barrow anser att det räcker med en flyktig titt på SEB:s kunder ”för att se den typ av röda flaggor som jag genast skulle vilja utreda närmare”.
På frågan om bankens vd sade sanningen till marknaden, kunderna och allmänheten 2018, svarar Barrow:
– Enligt min åsikt och baserat på vad jag sett – nej.
Torgebycitaten är nästan identiska med vad Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen sade vid samma tidpunkt 2018 – bara lokala kunder, och en annan slags verksamhet än den skandalomsusade Danske Bank. Och därför misstänker Ekobrottsmyndigheten henne för grovt svindleri.
Nu är beskedet från Torgeby att banken inte "systematiskt har utnyttjats för penningtvätt".
Till 2017
TT:s och Uppdrag gransknings avslöjande bygger på flera bankläckor, bland annat från den internationella redaktionen OCCRP, och ett samarbete med tv-kanalen Yle i Finland. I den största läckan finns alla transaktioner mellan SEB och den lilla litauiska banken Ükio, mellan 2005 och 2013, då den tvingades stänga på grund av just penningtvätt. Andra hemliga dokument avslöjar kundrelationer mellan högriskbolag och den svenska banken ända fram till 2017.
Det rör sig om så kallade non-resident-kunder, som kännetecknas av att de har konton i länder där de inte är skrivna. Dessa innebär en särskild risk för banker att befatta sig med. Och i läckorna återfinns 194 non-resident-kunder med SEB-konton i främst Baltikum men också några i Sverige. Oftast är de företag med hemvist i skatteparadis som Brittiska Jungfruöarna, Belize och Panama.
TT och SVT har använt samma metod som advokatbyrån Bruun & Hjejle när den utredde Danske Bank. Granskningen av SEB visar att lågt räknat 130 av de 194 kunderna kan klassas som högriskkunder beträffande penningtvätt.
Muthärvor och vapen
Fler än 90 företag eller företagsföreträdare – SEB-kunder eller sådana som SEB-kunderna handlar med – har rapporterats vara inblandade i en uppsjö av tidigare kända penningtvätts- och muthärvor, liksom i vapensmuggling och människohandel.
Här finns 18 bolag från världens kanske mest kända svindel: Magnitskijaffären. Den innebar att ryska statskassan 2007 gick miste om motsvarande 1,5–2 miljarder kronor. Det var pengar som den amerikanske affärsmannen Bill Browders fond Hermitage hade betalat i skatt, men som tjuvarna sedan svindlade sig till. Skatterevisorn Sergej Magnitskij, som upptäckte svindeln, dog mystiskt i ett ryskt häkte 2009.
Hos SEB kan man i läckorna se att det slussas åtminstone 475 miljoner kronor, uppdelat på 190 transaktioner. De går genom de 18 bolagen i härvan och 25 av Wallenbergbankens kunder, från det att kuppen sker till dess att Magnitskij dör. Det är mer än tre gånger så mycket som det Magnitskijkopplade flödet hos Swedbank.
Svindeln ledde till att USA vidtog sanktioner mot Ryssland – och att Danske Bank och Swedbank riskerar amerikanska mångmiljardböter.
Estland varnades
Läckan är jämförelsevis liten jämfört med fallet Swedbank, och utgör en skärva av SEB:s verksamhet: ”bara” omkring 2 000 transaktioner på sammanlagt cirka 2 miljarder kronor under tolv år med främst en liten bank, Ükio, men inte mycket om flödet via stora skandalbanker som Swedbank och Danske Bank.
– Om en delmängd uppvisar sådana tecken på misstänkta aktiviteter är det inte orimligt att tro att en fullständig granskning av den typen av affärer skulle visa på större problem, säger penningtvättsexperten Graham Barrow, som anser att SEB borde genomgå en fullständig, oberoende granskning.
Och inför TT:s och SVT:s publicering gick SEB alltså på tisdagskvällen ut med uppgifter om att banken totalt omsatt 890 miljarder kronor i Estland på non-resident-kunder sedan 2005, varav 270 miljarder kronor utgör en särskild allvarlig riskkategori, som numera är nere på noll.
Ironiskt nog varnade en ryss, den vice centralbankschefen Andrej Kozlov, för denna utveckling. Kozlov hade då fått mäktiga fiender sedan han stängt ett 70-tal banker i Ryssland på grund av penningtvätt. Och i juni 2006 åkte Kozlov till Estland med ett budskap till finansmyndigheterna: stäng en mängd konton i SEB-ägda Uhispank och Sampo Bank (som senare blev Danske Bank). Ryska brottslingar använde kontona för att tvätta pengar till väst, varnade Kozlov. Men esterna uppfattade kontona som normala.
Några månader efter turen till Estland gick Kozlov till sin bil på en mörk parkeringsplats i Moskva och blev ihjälskjuten.
PODD Tvättar svenska banker pengar?
I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi med Mathias Ståhle, reporter på Svenska Dagbladet.