Beroendet av rysk olja minskar
Publicerad 2022-01-31
Sveriges beroende av rysk olja har minskat kraftigt de senaste åren. Men fortfarande kommer var tionde liter vi förbrukar från landet i öst.
En sammanställning som Energimyndigheten gjort för TT:s räkning visar att andelen råolja som importerats från Ryssland minskat kraftigt de senaste åren. För tio år sedan motsvarade importen från Ryssland drygt hälften av vår inhemska användning, men i dag är siffran bara nio procent.
Samtidigt har importen från vår västliga granne Norge stadigt ökat. Förra året var 73 procent av all råolja som importerades därifrån. Det kan jämföras med 21 procent år 2011.
Det tredje största importlandet är USA med sju procent.
Drivmedelsbolagen styr
Omviktningen mot mer Nordsjöolja bestäms av företagen som importerar olja till Sverige.
De senaste årens utveckling beror främst på miljökrav, säger drivmedelsbolaget Preem, som är en av de stora importörerna i Sverige.
”De senaste par åren har det blivit betydligt vanligare att rapportera utsläppsnivåer vid utvinningskällan. Detta leder till betydligt bättre beslutsunderlag som underlättar arbetet att styra mot råvaror med bättre utsläppseffektivitet. Det har medfört att Preem styrt bort från Uralolja (från Ryssland) till förmån för Nordsjöolja som en åtgärd för att minska våra produkters klimatpåverkan”, skriver Preem i ett mejlsvar.
Sverige importerar också olja från Nigeria (5 procent), Libyen (3 procent) och Storbritannien (2 procent).
Energimyndigheten lämnar ut statistik över hur stor andel Sverige importerar för respektive land, men hur stora volymer vi importerar är sekretessbelagt.
Ökad lagerhållning
Förutom den privata användningen har vi också en lagerhållning, som gör oss mindre beroende tillströmmande importer.
Försvarsmakten har byggt ut lagret av förnödenheter sedan 2015, då regeringen tog ett nytt försvarsbeslut och mer resurser tillfördes till Försvarsmakten. En målsättning är att Försvaret och Totalförsvaret ska ha förnödenheter som räcker i tre månader.
”Försvarsmakten har en plan för att nå detta mål och anpassar tempot utefter hur förändringarna i omvärlden sker. Det avgörande är dock att alla samhällskritiska funktioner kan verka med robusthet”, skriver Försvarsmakten i ett mejlsvar.