”Kvinnor i arbetslivet kan helt enkelt inte göra rätt”

Daniel Pernikliski om kvinnors roll på jobbet – och mäns roll i hemmet

I lördags var min dotter och jag på födelsedagspicknick och när jag hälsade på en av deltagarna undrade hon var barnets mamma var någonstans.

När jag svarade att hon var på möhippa så sa hon med ett fromt leende: ”Och då ställer du upp!”.

Jag orkade inte ta striden då, men kände hur det bubblade i kroppen av irritation.

Vadå ”ställer upp”!?

Jag är barnets pappa och inte någon jävla avbytare, tänkte jag. Ungefär samtidigt, på möhippan, så blev Lisa frågad: ”Men var är din dotter någonstans? Har ni barnvakt?”.

Det är oerhört nedvärderande att inte bli sedd som en självklar vårdnadshavare till sitt barn.

Och att folk drar slutsatsen att man har barnvakt om barnet inte är med sin mamma, är rent upprörande.

Det här var i förrgår i moderna Sverige och det säger en hel del om hur lång väg kvar det är att gå.

Nu har det kommit en undersökning som har kommit fram till att kvinnor som vill göra karriär och har valt att inte skaffa barn, ofta ses som udda och känslokalla och därför får svårare att hamna i ledande positioner.

Då blir man ju lite matt i kroppen, för hur ofta hör man inte att det är precis tvärtom?

Att kvinnor som har barn har svårare att få jobb och hamna i chefspositioner, därför att det faktum att de har barn anses som en begränsning.

Hur ska man ha det egentligen? Det verkar inte spela någon roll hur man än vrider och vänder på det, det blir alltid fel med en kvinna i arbetslivet. Hon kan helt enkelt inte göra rätt.

Jag vet inte hur man snabbast blir av med det här problemet.

Det enda jag med stor övertygelse kan säga, är att det kommer att ske i precis samma sekund som papporna slutar ses som avbytare eller barnvakter.