Riksbanken spelar poker med räntan: ”Handlar om psykologi”
Publicerad 2023-11-22
Riksbanken behöver inte höja räntan men lär göra det ändå – för att inte synas av marknaden.
För att vinna spelet mot inflationen är ett bra pokerfejs allt.
Som alltid är det styrräntan som är esset.
Under Stefan Ingves tid jämfördes Riksbankens spel om räntehöjningarna med ett parti poker där en svag hand kompenseras med ett iskallt pokerfejs.
– Riksbanken måste övertyga människor om att inflationen kommer ner. Det den då kan göra är att höja räntorna en del så att det är tydligt att Riksbanken kommer att göra det som krävs, sa nationalekonomen och före detta Riksbankschefen Lars Heikensten i ett reportage i SvD då.
Nu har Stefan Ingves lämnat bordet och i stället har Erik Thedéen slagit sig ned och blivit tilldelad en ny hand.
Men trots att den är bättre än den Ingves hade när han lämnade posten håller Thedéen precis som sin företrädare korten nära bröstet – inte minst inför torsdagsmorgonens räntebesked.
– Om Riksbanken velar höjer de hellre en gång för mycket än en gång för lite. De är rädda om sin trovärdighet. Därför väljer de nog att höja trots att de ser att det inte är nödvändigt, säger Annika Alexius, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, som själv har ett förflutet på Riksbanken.
Enligt Annika Alexius är det extra viktigt för Riksbanken att hålla masken i det här skedet eftersom att Thedéen är ny på sin stol.
”Vill inte se mjuk ut”
Därför tror hon att det är sannolikt att Riksbanken väljer att höja räntan ännu en gång efter det stundande räntebeskedet.
– Det handlar mycket om att vi har en ny riksbankschef. Marknaden vet inte om han är en hök eller en duva. Han är mån om att etablera sig som någon som inte är mjuk i förhållande till inflationsbekämpningen. Om han inte höjde nu skulle han se duvaktig ut och det vill han inte.
En möjlig joker som dock skulle kunna få Riksbanken att satsa på en oförändrad ränta är USA:s sjunkande inflation.
– Jokern som dök upp förra torsdagen var att den amerikanska inflationen kom in lägre än förväntat. Den spiller över på vår inflation och skulle kunna tala för att man behåller räntan på samma nivå. Vilka andra jokrar som kan sticka upp huvudet nu vill man så klart veta, men jag ser inga.
”Handlar om prestige”
Även andra ekonomer tror att Thedéen kommer att spela sina kort på ett liknande sätt.
– De vill kanske inte signalera att faran är över. Pendeln har svängt helt åt andra hållet och de har har varit väldigt åtstramande hittills, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.
I det här partiet tror Elinor Odeberg att Riksbanken framförallt tänker på sitt renommé.
– Jag tror att det handlar om kortsiktighet och prestige. Man tog i för mycket när inflationen var låg genom bostadsobligationsköp och minusränta. Nu tar de i åt andra hållet för att visa att de inte för den penningpolitiken längre.
Men Elinor Odeberg menar att räntan är ett svagt ess och skulle hellre se att finanspolitiken fick ett större ansvar.
– Vi har gett Riksbanken inflationsmålet. Då försöker de nå det genom att använda räntan vilket är det enda vapnet de har. Egentligen är det ett trubbigt verktyg. Inflationen vi har nu är till stor del driven av boendekostnader och tjänsteinflation. Men det är inte lika allvarligt när priserna på hotell, restaurang och resor ökar som när mat, el och transport blir dyrare. Arbetslösheten ökar, bostadsbyggandet rasar och vi har sämst tillväxt i EU. Det illustrerar att inflationen inte är vårt största problem, det är konsekvensen av räntehöjningarna.
”Manipulerar räntebanan”
Ett annat kort som Riksbanken gärna använder i räntepokern är räntebanan, Riksbankens prognos för styrräntan.
Både Annika Alexius och Elinor Odeberg menar att den mest används som en front för att påverka marknadens förväntningar.
– De säger att de inte ska sänka räntan igen förrän juni 2025. De manipulerar räntebanan för att den långa räntan inte ska falla, vilket skulle göra att styrräntan får mindre effekt, säger Annika Alexius.
Dock, påpekar Annika Alexius, är detta en bluff som marknaden lätt synar.
– Det är ingen som tror på räntebanan. De säger ofta att räntebanan inte är ett löfte utan en prognos. Ha! Det är ingen prognos, de försöker påverka förväntningarna.
Elinor Odeberg stämmer in.
– Det handlar mycket om psykologi när det gäller inflationen. Företagen kan vidta olika åtgärder beroende på vilka förväntningar som finns. Då kan inflationen få eget liv.