Förslag: Så ska ny kärnkraft finansieras

helskärm

Regeringen vill storsatsa på ny kärnkraft – men det tros bli dyrt. Nu presenteras en modell där staten bland annat ska gå in och stå för 75 procent av projektets finansiering.

Utredare Mats Dillén fick i december uppdraget att utreda hur nya kärnkraftsreaktorer ska finansieras och hur riskerna kan delas.

Den modell han nu presenterar består av tre delar. Den första handlar om statliga lån.

Staten ska låna ut 75 procent av byggkostnaden, medan 25 procent ska vara ägarkapital.

– Staten lånar ut pengar och tar all kreditrisk för de lån man ger, säger Mats Dillén.

– Ett projektbolag får låna till riskfri ränta, det vill säga den upplåningsränta staten har, under konstruktionsfasen.

När bygget är färdigt höjer staten successivt räntan och skapar då incitament för ägarna att ersätta de statliga lånen med privata lån, fortsätter han.

– Så staten lämnar finansieringen steg för steg.

Avtal ska säkra

Dillén föreslår även så kallade prissäkringsavtal. Det innebär att kärnkraftsbolaget garanteras ett lägsta pris, ett lösenpris, på elen under 40 år.

– Vad vi föreslår här är att det priset ska vara 80 öre per kilowattimme, säger han.

Priset är dubbelriktat, vilket innebär att om elpriset går under lösenpriset fyller staten på så att bolaget kommer upp i lösenpriset. Ligger marknadspriset i stället över lösenpriset får kärnkraftsbolaget betala in pengar till staten.

– Det här är tänkt att finansieras med en proportionerlig skatt mot elkonsumtion, man kan också tänka sig en variant där staten tar ut avgifter, säger Dillén.

Om det genomsnittliga marknadspriset skulle hamna på 67 öre per kilowattimme (kWh), beräknas den årliga kostnaden för staten bli 1,27 miljarder kronor per reaktor, vilket skulle motsvara ett påslag på 1,68 öre på det pris per kWh elkunderna betalar. I dag ligger energiskatten kring 50 öre/kWh.

En tredje komponent i modellen är en risk- och vinstdelningsmekanism, som i korthet går ut på att om det går bra för kärnkraftsbolaget får det sämre villkor av staten, och tvärtom.

”Starka skäl”

Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000–6 000 megawatt.

Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta skulle alltså staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital, enligt utredarens förslag.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) konstaterar att det handlar om ”väldigt stora” investeringar som behöver göras här och nu.

– Det finns starka skäl för att staten engagerar sig i detta, säger han på pressträffen.

Förslagen går nu på remiss under hösten.