Stor lättnad när skördelyckan vänder tillbaka
”Torkan gjorde förra sommaren till en stor prövning”
Publicerad 2019-08-08
Torkan 2018 var nervpåfrestande för skånske lantbrukaren Rickard Andersson – den kostade honom hundratusentals kronor och ett oerhört slit för att få ihop foder till djuren.
I år pekar skördeprognosen åt rätt håll och lättnaden är stor runt köksbordet på Björkeröds gård utanför Eslöv.
– Vi gick ur fjolåret med ett skrikande minus, säger Rickard Andersson.
På en åker bit bort skördar äldste sonen Mattias havre i en dundrande jättetröska med rovfåglarna cirklande över huvudet på jakt efter de sorkar som får svårt att gömma sig i stubben som blir kvar.
Spannmålsodlingen omfattar 300 hektar och dessutom har gården 70 kor och 100 får. I år ser skörden ut att bli riktigt fin. Det började bra med höstrapsen – på samma yta som förra året gav 28 ton höstraps blev det i år 190 ton.
Bra normalskörd
Prognosen ser god ut för landet som helhet för både spannmål och oljeväxer, även om det kan finnas lokala variationer.
– Vi får en bra normalskörd, sammanfattar Mikael Jeppsson, spannmålschef hos Lantmännen.
Totalt räknar Lantmännen med en skörd på 6,3 miljoner ton 2019, vilket kan jämföras med 3,6 miljoner ton förra året, och nu kommer Sverige att kunna börja exportera igen.
Det finns många luckor att täppa till på Björkeröds gård efter det svåra fjolåret, då foderkostnaderna sköt i höjden samtidigt som intäkterna rasade och en del av gården dessutom behövde återuppbyggas efter en storbrand året före.
Sambon lägger av
För Rickard Anderssons sambo Malin Brusquini, som fött upp lamm på gården i ett eget sidoföretag, blev sommaren 2018 bara för mycket. Hon har bestämt sig för att lägga av och i stället arbeta som lärare och låta sin sambo ta över lammuppfödningen också.
– Det kändes tröstlöst när man jobbade och jobbade och ändå såg hur betet bara försvann, säger hon.
Att ha ansvar för djur som hon med nöd och näppe klarade att ge tillräckligt med mat var tufft. Lammen blev för magra för att gå till slakt, trots att paret en period jobbade nästan dygnet runt med att stängsla in ny betesmark, bevattna och, när inte det räckte, även köpa in foder för en kvarts miljon kronor.
– Jag klarar inte den stressen. Jag är väl för vek, säger Malin Brusquini.
Själv hade hon bara jobbat med lantbruk i tre år när den stora torkan slog till. Rickard Andersson är uppvuxen på gården och har två decennier som bonde bakom sig.
"En hård prövning"
– Man blir härdad med åren, man går livets hårda skola, säger han, men medger att osäkerheten i lantbrukaryrket ibland tär på psyket.
En viktig faktor för att klara av det är det täta samarbetet med granngårdarna och att få prata med dem som är i samma sits.
– Jag vet inte vilket som är värst – torka eller för mycket vatten som vi hade 2006. Vissa år är en hård prövning.
Visst har han ibland funderat på att lägga av, säger han, men det finns ändå mycket som håller honom kvar: De omväxlande arbetsdagarna, känslan av frihet och det meningsfulla i att ha tagit vid där hans pappa slutade och kanske en dag kunna lämna vidare till nästa generation.
– Och miljön är inte att förglömma, inflikar pappa Hans Andersson.
– Ja, vi har en väldigt trevlig arbetsmiljö, särskilt sommartid, säger Rickard Andersson.
PODD: Det kan trigga igång en ny finanskris – experten orolig för världsläget
I podden Aftonbladet Daily pratar vi om finanskriser, och frågar oss om en ny krasch väntar runt hörnet. Gäst i podden är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia.