Infekterad gruvstrid – det står på spel i Kallak

Renbetesland och världsarv mot Sveriges ambition som gruvnation.

I Kallak ställs allt på sin spets.

Snart kommer beskedet om Beowulf Mining får gå vidare med gruvplanerna.

Efter nio år har regeringen meddelat att det “inom kort” kommer ett beslut i den infekterade gruvstriden i Kallak/Gállok nordväst om Jokkmokk.

Hösten 2020 gick den före detta moderata arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin in som styrelseordförande i Beowulf Mining, bolaget som vill starta en gruva i området.

– När jag fick frågan visste jag att det kunde bli livat, det kunde man ju lista ut. Men jobb, skatteintäkter, investeringar och utveckling är viktiga för Sverige. Det kändes rätt och bra, säger han.

Enligt Beowulf kommer en gruva i Kallak skapa 550 nya jobb i Jokkmokks kommun och dra in en miljard i skatteintäkter till staten.

En bra dag på jobbet

Bolagets ansökan om en så kallad bearbetningskoncession hamnade efter olika myndighetsturer på regeringens bord 2017 och har dragits i långbänk. Men nu vädrar Beowulf morgonluft.

När Karl-Petter Thorwaldsson tillträdde som näringsminister i höstas sa han i en intervju med TT att Socialdemokraterna “älskar gruvor” och att han hoppas kunna “öppna och ge tillstånd till flera nya gruvor”.

Sven-Otto Littorin beskriver den dagen som en bra dag på jobbet.

– Det blev lite annat ljud i skällan, säger han.

Att ett beslut om gruvan tagit så lång tid beror på att frågan är känslig.

De lokala protesterna är kraftiga. Sametinget menar att gruvan skulle påverka samernas renbetesleder och jaktmarker i området.

FN-organet Unesco meddelade i somras att gruvan skulle kunna få en negativ påverkan på världsarvet Laponia.

Två FN-utredare har vädjat till den svenska regeringen om att neka en koncession eftersom gruvan innebär “oåterkalleliga risker” för mark som används av den samiska befolkningen. De har också uttryckt en oro över bristen på samtycke och samråd från samerna under processen

Oklart vad det kommer ge

Gruvor är ekonomiska högriskprojekt. Beowulf har hittills lagt ner 80 miljoner kronor på projektet.

Enligt Beowulf finns det en uppskattad mineraltillgång på totalt 171 miljoner ton i Kallak.

Vad det betyder i pengar går inte att säga i nuläget, eller om det ens går att få någon ekonomi i fyndigheten.

Enligt Nils Jansson, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska högskola, går det aldrig i förväg att säga exakt vad som finns i malmen.

– Det är inte förrän man väl har brutit som man verkligen har facit. Det finns många utmaningar att lösa för att få ekonomi i ett gruvprojekt, säger han.

”Nio år för lång tid”

Järnmalm är viktigt för Sveriges basindustri. Det är också en stor exportvara. Om malmen kan spela roll i den gröna omställningen, som Beowulf gärna hävdar, är oklart menar Nils Jansson.

Däremot är ärendet principiellt viktigt eftersom det sänder ut signaler till andra företag som vill undersöka olika fyndigheter i Sverige, som kan ha mer direkt betydelse för miljön.

– Oavsett om man är för eller emot en gruva i Kallak så är nio år på tok för lång tid för ett besked. Det skapar ett investeringsfientligt klimat, säger Nils Jansson.

Ett annat exempel som dragit ut på tiden är Norra Kärr vid Vättern som beskrivs som ett av Europas mest lovande projekt för att utvinna sällsynta jordartsmetaller. Förra året fick bolaget Tasman Metals nej till en bearbetningskoncession efter en långdragen process.

– Det är en fyndighet som skulle vara väldigt viktig för hela Europas försörjning av de här metallerna, men nu ligger det i malpåse, säger Nils Jansson.

Skapar miljöproblem på annat håll

Det som kallas för sällsynta jordartsmetaller är en grupp av 17 olika metaller som bland annat används vid tillverkning av elmotorer.

Kobolt är en annan viktig metall som ofta lyfts fram som nödvändig vid en grön omställning.

I dag sker ingen brytning av varken sällsynta jordartsmetaller eller kobolt i Sverige, trots att det enligt SGU, myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten, finns intressanta fynd .

– Det är en etiskt komplicerad situation. Den gröna omställningen kräver metaller som oftast bryts i Kongo och förädlas i Kina. Det är en grön omställning här som i princip bygger på att vi skapar miljöproblem på andra sidan världen, säger Nils Jansson.

Oavsett vad beskedet i Kallak blir förväntar han sig att det kommer med en tydlig vägledning inför framtida tvister.

– Regeringen behöver gå in och visa hur svensk lagstiftning ska tillämpas, vilka värden som ska väga tyngre än andra. Så lång tid som de haft på sig förväntar jag mig mycket av beslutet.