Elkrisen kan vara över – för nu
Publicerad 2023-01-22
Europas gaslager är just nu mer välfyllda än på flera år och vinterns elkris kan vara över, enligt experter.
Men vågar man pusta ut?
Stora frågor behöver fortfarande lösas för att hålla kommande elkriser borta.
– Kärnkraften kommer spela en viktig roll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
Det som under hösten sågs som början på en fullständig energikris har utvecklats till något annat. Europas gasdepåer är för närvarande fyllda till 81 procent, drygt 20 procent över femårssnittet vid den här tidpunkten på året, rapporterar TT.
Enligt en rapport som nyhetsbyrån Bloomberg nyligen publicerat finns det dessutom mer än tillräckligt med gas för att fylla upp lagren inför nästkommande vinter.
Anledningen till att Europas gaslager för närvarande är mer välfyllt än på flera år har att göra med flera faktorer, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
Han nämner det milda vädret som en.
– Den varma vintern i såväl Sverige och Norden som i länder på den norra kontinenten så som Tyskland och Polen har påverkat efterfrågan på på gas, säger Christian Kopfer.
Att konsumenter dessutom har varit medvetna om energikrisen under ganska lång tid när priserna varit höga, är en annan faktor som påverkat elkonsumtionen.
Även konsumtionen från länder i Europa har minskat, menar han. Och att elintensiva företag har tvingats dra ner på kapacitet på grund av höga elpriser tidigare under hösten liksom att vi nu har en lågkonjunktur med lägre efterfrågan på företagens produkter, påverkar också.
Priserna har redan gått ner
Men han beskriver ändå det milda vintervädret som den största orsaken i närtid som påverkar gaslagren.
– Det har stor indirekt påverkan för Sverige. Naturgas har en marginell del av den svenska energimixen och landet har det senaste året varit Europas största nettoexportör av el, men eftersom den svenska elmarknaden i hög utsträckning är integrerad med våra grannländer, påverkar gaspriserna i Europa elpriserna även i Norden och Sverige, säger Christian Kopfer.
Under veckan som gått har gaspriserna sjunkit till den lägsta nivån på 17 månader, en nedgång på 80 procent jämfört med toppen i slutet av augusti, skriver TT.
– I grunden är det marknadsekonomi, det vill säga utbud kontra efterfrågan, som styr priserna. Men ju mer gaslagren fylls på desto mindre oroliga behöver vi vara för att de ska ta slut även om det blir sträng kyla, säger Christian Kopfer.
För 2023 spår han att priserna kommer vara betydligt lägre än under 2022, som beskrivs som ett extremår.
Det kan sätta käppar i hjulet
Men blickar man längre fram än så finns strukturella problem som behöver lösas, menar han.
– Eventuella förnyade produktionsproblem i baskraften, där kärnkraften spelar en viktig roll, kommer att ha stor inverkan på prisutvecklingen.
Som exempel nämner han Frankrike, som vanligtvis är ett stort exportland av el. Men under förra året fick man problem med sina kärnkraftverk som underpresterade, vilket tvingade landet till att importera mer el än man exporterade.
– Eftersom Frankrike är såpass viktigt för den europeiska elproduktionen så har störningar påverkat, och kommer fortsätta påverka svenska elpriser, säger han.
Fortsättningsvis kommer även vattenkraften vara viktigt för elpriserna där ett allt torrare klimat med mindre regn kan innebära mindre välfyllda vattenmagasin, vilket kan ha en negativ effekt.
– Och om konjunkturen börjar stärkas igen kommer vi även sannolikt se en ökning av priserna eftersom företagens produktion och efterfrågan då också ökar, säger Christian Kopfer.