Strid om makten på arbetsmarknaden
Publicerad 2020-10-01
Vem får stanna och vem får gå? Las-frågan handlar om makten på arbetsmarknaden, och ingen av parterna ville tappa ansiktet. Kraschen i förhandlingarna innebär att historiskt avsteg från den svenska modellen, enligt statsvetarprofessorn Li Bennich-Björkman.
Exakt vad som fått förhandlingarna att haverera vet förstås ingen utomstående i detalj ännu, men en bra gissning är att det handlar om frågan om avsked på saklig grund, konstaterar Li Bennich-Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
– Det är en enormt känslig fråga. På onsdagskvällen trodde man att de skulle gå i hamn. Jag ska säga att jag är förvånad.
Hon förklarar att den svenska modellen, där parterna får komma överens utan inblandning från politikernas sida, nu har brakat ihop.
– Det är historiskt. Det bryter mot Sveriges modell som fungerat sedan lång tid. Sverige har skiljt ut sig.
Tappa ansiktet
Det handlar ytterst om makten på arbetsmarknaden – vem som ska få bestämma över vilka som får stanna på jobbet eller gå. I en sådan fråga kan parterna inte tappa ansiktet – det står så mycket på spel, enligt Bennich-Björkman.
Hon tror att en orsak till att förhandlingarna kraschade kan vara att förhandlarna helt enkelt inte var tillräckligt duktiga.
– Det finns alltid öppningar.
Inne eller ute
Hon tror också att det som kan ha stått på spel är själva grunden för fackförbunden, och vilka som är insiders och outsiders på arbetsmarknaden.
– I det svenska systemet är de som är inne i det fackliga systemet insiders, men de utanför outsiders. Fackförbunden slår vakt om de som är inne i systemen, de slogs för den fackliga överlevnaden.
Kanske kan politikerna klura ut något som löser upp knuten. Något kan lyftas in eller lyftas bort från förhandlingarna, och kanske kan parterna tvingas tillbaka till förhandlingsrummet igen.
– Politikerna har ett intresse av att visa väljarna att de står på deras sida, inte bara på parternas. Därför är det bra att Stefan Löfven är en van förhandlare från LO, säger Li Bennich-Björkman.