Fredrik levde på existensminimum i fem år – nu vill han hjälpa andra

Sven Minell

Räkningarna gömdes undan i en garderob, tills sambon kom på honom.

I närmare fem år tvingades Fredrik sen att leva på existensminimum.

Nu delar han med sig av sina råd till personer som drabbats.

– Jag tror att det finns ett jättestort mörkertal, för det här är ju ingenting som man pratar om, säger Fredrik Tjulander, 59.

I närmare fem år levde Fredrik Tjulander på existensminimum. Han hade ofta dåligt samvete.

– Och framförallt om man då som jag har lite äldre döttrar som tar studenten och sånt där också.

Hur är det att leva på existensminimum?

– Det är väldigt illa. Det gör till exempel att ens trygghet här i livet försvagas eftersom man inte kan tillgodose sina grundläggande mänskliga behov. Det skapar problem för ens välbefinnande och vi vet också att det påverkar hälsan negativt.

helskärm

Ville avsluta sitt liv

Fredrik hade en bra inkomst. Men han orkade inte sköta sitt jobb. Fredrik levde över sina tillgångar. Räkningarna fortsatte komma. Men han kunde inte betala dem.

En dag när Fredrik kom hem från jobbet hittade han sin sambo på golvet gråtandes. I två fyllda pappkassar hade hon hittat alla oöppnade kuvert. Han tog med sig alla räkningar (öppna och oöppnade) och öppnade dem tillsammans med en budget- och skuldrådgivare.

– Man måste inte öppna räkningarna själv.

När det var som värst ville Fredrik ta sitt eget liv. En gång försökte han, en annan gång hade han planerat det. Både gångerna blev han stoppad.

– Första gången stoppade polisen mig. Andra gången var det min sambo som tittade mig rakt i ögonen och sa: ”Du stannar väl kvar?!”. När hon sa det så vände det.

Men han är inte ensam med sina tankar om suicid. I en svensk studie från 2023 visar att var femte person som är skuldsatt har försökt ta sitt liv. Det visade sig senare att Fredrik hade bipolär sjukdom.

Skulderna har ökat

Antalet skuldsatta har ökat i Sverige. Nu finns 417 248 personer registrerade hos Kronofogden, en ökning med sex procent.

Svenskarnas totala skuld hos Kronofogden har aldrig varit högre. På ett år har den ökat med 17 procent, och är nu uppe i 119 miljarder kronor. På tio år har skuldberget vuxit med nästan 50 miljarder kronor.

”Det är ett trendbrott att antalet skuldsatta ökar i sådan takt. Det är den största ökningen sedan 1990-talet”, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden i ett pressmeddelande.

Årets fattigaste dag

Under senaste åren har elpriserna har stigit kraftigt och matpriserna, som också ökat, ligger kvar på mycket höga nivåer. Även räntekostnaderna har ökat dramatiskt sedan inflationskrisen slog till. Och inte nog med det: onsdagen den 24 januari var årets fattigaste dag.

Dagen efter, den 25 januari, kom Röda Korsets färska rapport med dystra siffror.

Enligt Röda Korset är läget tuffare än för några år sedan. De har samlat in information från 83 kommuner totalt i landet. På 60 platser har de fått information från själva kommunen.

Under 2022 vittnade många av Röda Korsets lokalföreningar om ökade kostnader. Dyrare matpriser, ökande levnadskostnader, höjda hyror och elpriser. Prishöjningarna försvårade för människor i ekonomisk utsatthet, skriver Röda Korset i rapporten.

Nu vittnar de om att nya personer, som inte sökt hjälp tidigare, behöver stöd. Barnfamiljer, ensamstående föräldrar och pensionärer som inte varit där tidigare som nu behöver hjälp.

Röda Korset har ökat sin verksamhet i Sverige. 2020 fanns de på 140 ställen i Sverige vilket var en fyrdubbling från året innan. Röda Korset ser en fortsatt ökning av behovet av verksamheter. I rapporten kan man läsa olika vittnesmål runt om i landet:

Representant för Frälsningsarmén i Gävle

Representant för Svenska kyrkan i Örnsköldsvik

Representant för Svenska kyrkan i Karlstad

Pojke, 12, som pratar med RKUF i Umeå

Pensionär som besöker Svenska kyrkan i Ronneby

”Civilsamhället får ta ett orimligt stort ansvar”

Man kan också läsa att andelen av de ensamstående med barn som har låg ekonomisk standard är nästan en tredjedel, 27 procent. Och att 13 procent av befolkningen har låg ekonomisk standard. Detta enligt SCB.

helskärm

– Sista åren är det som att mattan ryckts bort och att det slagit över och att många behöver hjälp med det mest grundläggande. En del som söker har till och med jobb, säger Johanna Saunders, rådgivare i socialrätt på Röda Korset.

Vad säger ni om resultatet i rapporten?

– Rapporten visar en tydlig och samlad bild. Alla organisationer i civilsamhället vi har pratat med, 220 organisationer, vittnar om samma problem. Civilsamhället får ta ett orimligt stort ansvar. Sen är det anmärkningsvärt att kommuner inte uttrycker samma oro. Många personer utrycker att det är svårt med kontakten med myndigheter. De tycker att det är svårt att få hjälp, säger Johanna Saunders.

Hur illa är det?

– Det är kris för många. De som har det tufft drabbas hårdast. Röda Korset är oroliga för långsiktiga konsekvenser när barn och unga växer upp i de här förhållandena.

Vad är Röda Korsets krav på politikerna?

– Det allra viktigaste är att säkerställa stöd så att människor vet vad de kan få för hjälp och att de vet hur man söker. Bostadsbidrag, barnbidrag och andra bidrag måste höjas. Hela bidragssystemen måste ses över, säger Johanna Saunders.

Fredriks fem tips

Sedan 1996 är Fredrik Tjulander sjuksköterska. Nu tar Fredrik hand om människor, som är i liknande situation som han var i. Han delar med sig av fem tips för de som har det tufft ekonomiskt, eller som är skuldsatta:

1. Gå till en budget- och skuldrådgivare. ”Jag grät när jag gick dit”, säger Fredrik. ”En stor enorm sten ramlade från mitt bröst.”
2. Sök vård. Gå till din primärvårdsmottagning. Berätta din livssituation.
3. Sök anstånd hos Kronofogden.
4. Köp billig mat. Ät som en student.
5. Köp inte kläder om du verkligen inte måste.