"Budgeten är en klimatkatastrof"

helskärm

Regeringens budget är en klimatkatastrof, anser Miljöpartiet – som hävdar att den ökar utsläppen med uppemot 10 procent.

S och V varnar för att regeringen sviker välfärden.

Till följd av beslut som fattats mellan juli 2022 och juli 2023, beräknas utsläppen öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, enligt regeringens egen budgetproposition.

– Nu har vi det svart på vitt. Regeringen fattar beslut efter beslut som höjer klimatutsläppen, säger MP:s ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson.

Hon kallar budgeten för ”nattsvart”.

– Man frågar sig om regeringen inte förstår klimatkrisen eller är helt ovillig att hantera effekterna av den.

SD: Blir billigare att tanka

Utsläppsökningen beror främst på att reduktionsplikten för bensin och diesel föreslås sänkas till sex procent från årsskiftet, enligt regeringen.

Totalt bedöms utsläppen öka under 2024 och 2025 för att därefter minska, skriver regeringen i propositionen.

Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt försvarar budgeten som han varit med och förhandlat fram.

– Det kommer att bli billigare att tanka bilen, säger han under riksdagens debatt.

SD kommer fortsatt driva på för lägre bränsleskatter, fortsätter han, och även 2025 ska skatten sänkas. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) hävdar att Sverige i många avseenden är ett föredöme i klimatpolitiken.

– Näringslivet är långt framme, hushållen är väldigt aktiva och klimatpolitiken är ambitiös.

Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl sågar i sin tur budgetförslaget, som enligt honom nu visar att C är det enda gröna, liberala alternativet.

– Regeringen vrider och vänder sig som en metmask på en krok. Kroken är väl SD:s politik.

S: Fattigare och farligare

Socialdemokraterna anser att budgeten gör Sverige ”fattigare och farligare”.

Många hushåll går på knäna, enligt S, och gängvåldet eskalerar.

– Det här är inte en budget som på allvar löser våra samhällsproblem, säger ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg.

Han framhåller att flera av regeringens utspel om ”satsningar” inte håller vid en närmare granskning. Av polisens 3,7 miljarder visade sig noll kronor vara ”nya” i nästa års budget, framhåller han.

Polisen hade dock inte heller begärt mer pengar för 2024.

Byta marmorskivan

Damberg anser att regeringen prioriterar höginkomsttagare framför vanliga hushåll, bland annat med dubblat tak för rot-avdrag.

– Det blir billigare för en höginkomsttagare att byta marmorskiva i köket, samtidigt kämpar andra familjer med att sätta näringsriktig mat på bordet för sina barn, säger Damberg.

Samtliga oppositionspartier är kritiska till att välfärden inte får mer pengar, när allt blivit dyrare.

– Det riskerar att leda till en brutal välfärdsslakt i våra kommuner och regioner, säger Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson.

18 miljarder kronor fattas, enligt V:s sätt att räkna.

– Det i ett läge där alla yrkesgrupper inom välfärden redan är hårt pressade, säger han och pekar bland annat på läkare, sjuksköterskor, socialchefer och förskolepersonal.

Snus och plast

Centerpartiet tycker inte att ”Tidöekonomin” löser Sveriges kriser.

– Det är mer netto som läggs på fossila bränslen i storstäderna, snus och plastpåsar än som läggs extra pengar på skolan och polisen, säger C:s Martin Ådahl.

Bara sänkningen av snusskatten motsvarar 800 nya lärare, säger han.

– Det är en helt obegriplig prioritering i det här läget.