EU vädjar till svensk solidaritet

EU-kommissionär Johannes Hahn hoppas att Sverige släpper sin hårda linje inför EU:s budgetförhandlingar.

– Jag vädjar till ert traditionella solidaritetstänkande, säger han.

Budgetkommissionär Hahn besökte på fredagen Stockholm för att bana väg för en kompromiss om EU:s nästa långtidsbudget för 2021-2027.

– Det finns några medlemsstater, Sverige tillhör dem, som vill ha minsta möjliga budget, för att uttrycka sig milt, säger han.

EU-kommissionens budgetförslag innebär att den svenska EU-avgiften skulle höjas med flera miljarder kronor.

Ingen tiggare

Men regeringen säger nej till det förslaget och vill hålla nere avgiften så mycket det går. Från riksdagen finns dessutom en press för att inte gå med på någon höjning alls.

– Jag är inte här som en tiggare eller part i målet. Jag är bara här för att förklara vad som står på spel, sade han på ett seminarium arrangerat av EU-kommissionen.

Kommissionären pekar på att pengarna behövs för att klara EU:s ambitioner bland annat för klimatet, digitaliseringen och för att skydda sina gränser.

Sverige tillhör EU:s nettobidragsgivare, det vill säga länder som betalar in mer till EU-budgeten än vad som kommer tillbaka i form av EU-stöd.

Tjänar mest?

Hahn betonar dock att Sverige tillhör de som tjänar mest på att vara med i EU:s inre marknad. Enligt EU-kommissionens beräkningar så får Sverige tillbaka nästan sju kronor för varje krona som investeras i EU-budgeten.

Hahn nämner också att Sverige är ett av EU:s rikaste länder.

– I ett rättvist system så ska de med bredare axlar bära lite mer av bördan, säger EU-kommissionären.

Av EU:s 27 medlemsstater, så stödjer, enligt Hahn, över 20 EU-kommissionens budgetförslag. Förslaget motsvarar 1,11 procent av unionens samlade BNI (bruttonationalinkomst). En eller två länder vill ha EU-parlamentets förslag på 1,3 procent.

Sveriges position är att budgeten inte ska överskrida en procent av EU:s BNI.

Extra toppmöte

Ett extra EU-toppmöte kan bli aktuellt i februari. Då väntar stenhårda förhandlingar.

För att hålla nere en höjning av den svenska EU-avgiften kan regeringen tänka sig nya sätt att finansiera delar av EU-budgeten. Ett är att EU ska få behålla 20 procent av intäkterna från EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS. Ett annat är att en EU-avgift på icke återvunnet plastmaterial ska gå till EU-budgeten.

Enligt EU-minister Hans Dahlgren (S) skulle de två förslagen, som EU-kommissionen fört fram, kunna innebära 1,5 miljarder kronor i lägre svensk EU-avgift jämfört med EU-kommissionens nuvarande budgetförslag.

Rädsla för EU-skatt

Men det finns en rädsla för att ge EU egen finansieringsrätt och för att det i framtiden ska leda till EU-skatter.

EU-ministern understryker att de två förslagen inte handlar om någon beskattning av medborgare.

– Det här är inte något avsteg från vår väldigt viktiga princip om att vi inte ska ha någon beskattning på EU-nivå, säger Dahlgren.

Men det är ändå inte säkert att regeringens linje kan få riksdagsstöd. I finansutskottet i höstas uttalade M, KD och V sig emot den.

SD:s principiella hållning är nej, uppger partiets ledamot i EU-nämnden, Martin Kinnunen.

EU välkomnar

Kinnunen påpekar dock att det i slutändan också handlar om att se pragmatiskt på det hela, det vill säga hur det skulle påverka den svenska medlemsavgiften till EU.

EU-kommissionär Hahn välkomnar att regeringen nu kan tänka sig de två nya finansieringssätten. Han bedömer att det finns brett stöd i EU för plastavgiften, men att vägen är längre att gå när det gäller inkomsterna från utsläppshandelssystemet.

Hahn lugnar dem som är oroade för EU-skatter i framtiden.

– Det kan bara ske på basis av enhälliga beslut av medlemsstaterna, säger han.