Drömmar på kredit
Av: Mikaela Somnell
Foto: Anders Deros och Krister Hansson
Viktor känner sig ensam och försöker desperat klamra sig fast vid sina barndomsvänner genom att bjuda dem på resor och fester.
Moa vill kunna köpa kläder och snabbmat när hon vill precis som kompisarna.
De har olika bakgrunder men delar samma erfarenhet: De köper sina drömmar på kredit.
Kreditskulder ökar hos unga: "Kan köpa vad jag vill, när jag vill"20-årige vårdbiträdet Viktor sitter bakom ratten och storgråter.
Det är oktober 2022 och han har precis insett att han på nio månader har dragit på sig skulder på 200 000 kronor hos minst tio olika kreditgivare.
Han skickar ett sms till en släkting i ett försök att få kontakt med någon att prata med, men det är mitt i natten och han får inget svar.
I stället tar han ett djupt andetag, torkar tårarna och påbörjar arbetspasset.
Samtidigt kämpar 24-åriga Moa i Lund med att hitta ett jobb och att skaffa ett boende åt sig och sin fem år gamla son.
Hennes tidigare andrahandskontrakt löpte ut förra året och betalningsanmärkningarna gör det svårt att få en hyresrätt eller ett lån beviljat.
I stället bor hon hos sina föräldrar.
Redan som 18-åring laddade hon ned en app från en betaltjänst som erbjöd olika former av krediter som hon sedan har använt för att köpa mat och kläder.
Hon har aldrig haft mer än några tusen kronor i samlade skulder, men utan inkomst har det varit svårt att betala räkningarna innan förfallodagen.
Nu sitter kreditbetyget där som en stoppkloss.
Trenden: Köp nu och betala senare
Viktor och Moa tillhör den växande skaran unga som lånar till konsumtion.
Användandet av fakturaköp, kreditkort och delbetalningar har ökat lavinartat inom gruppen det senaste decenniet – och experter talar om en ”köp nu betala sen”-kultur.
Trenden har gett utfall i Kronofogdens register och enligt en rapport som publicerades i november har skuldbeloppet för personer mellan 18 och 25 år ökat med 410 miljoner kronor sedan 2011. En ökning som framför allt består av konsumtionsskulder.
Enligt Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, speglas det nya konsumtionssamhället i de företag som unga har skuldsatt sig hos de senaste tio åren:
– När vi tittar på de 15 största ingivarna till betalningsföreläggande ser vi att det är aktörer kopplade till näthandel och telefoni. Det är gott och blandat, men den gemensamma nämnaren är att det är ren konsumtion.
”Utbudet är helt annorlunda”
I en värld där modet, telefonin och teknologin utvecklas som på snabbspolning tror Davor Vuleta att unga vänder sig till krediter för att hänga med i tempot.
– I dag är det mycket enklare att klicka hem varor. Du kan göra det alla timmar på dygnet. Utbudet är helt annorlunda än för tio år sedan. Vi har reklam, sociala medier, influencers. Normen är att köpa nu och betala sen.
Men du behöver inte finnas i Kronofogdens register för att ha stora problem med kreditskulder.
En som vet det är Viktor.
”Jag tjänade väldigt, väldigt bra”
Februari 2022, någonstans i Västsverige.
Viktor har precis fått en egen hyresrätt i sin hemstad. Han har även fått ett nytt vikariat som personlig assistent och jobbar i skift.
Många av hans vänner har flyttat från den lilla orten och börjat plugga sedan de tog studenten året innan.
Mellan skiften är Viktor uttråkad.
Han bestämmer sig för att ta ett nattjobb inom hemtjänsten för att fördriva tiden på sina lediga dagar.
– Jag jobbade i princip hela tiden. Det är ett under att jag inte gick in i väggen. Men jag tjänade väldigt, väldigt bra.
Dator, pizzaugn och fotbollsresor
Viktor har precis fyllt 20 men får ut en månadslön på 40 000 kronor efter skatt.
Han ändrar snabbt sina vanor. Från att aldrig ha haft råd med shopping handlar allt han vill ha. Han köper en ny dator, en pizzaugn, tillbehör till grillen trots att han inte ens har en grill. Listan fortsätter.
– Jag levde ett lyxliv. Jag köpte allt jag ville ha utan att tänka efter. Jag gjorde också mycket resor, framför allt för att gå på fotboll. De få dagarna jag inte jobbade var jag nästan alltid iväg och kollade matcher.
Trots att han har en hög lön räcker pengarna bara en halv månad. För att upprätthålla sin nya livsstil laddar han ned betalappar och börjar köpa saker på kredit.
2 000 kronor i månaden
Medan Viktor rör sig mellan bortaläktare känner Moa sig fast i Lund.
När vännerna jobbar och sonen är på förskolan går hon hemma om dagarna. Innan pandemin studerade hon till undersköterska men när utbildningen övergick i distansundervisning hoppade hon av.
Sedan dess har hon varit inskriven hos Arbetsförmedlingen och går på försörjningsstöd.
Efter att hon har betalat hyra till sina föräldrar och betalat av på sina studie- och kreditskulder har hon cirka 2 000 kronor över i månaden som hon och sonen lever på.
– Det är tufft. Jag kan knappt köpa något eller ta mig någonstans. Jag skulle vilja flytta till min pojkvän i Södertälje men det går inte när ekonomin ser ut som den gör.
Redan under uppväxten upplevde Moa att pengar begränsade henne. Hon kunde inte gå in på H&M och köpa en tröja på måfå eller äta snabbmat flera dagar i veckan som många vänner kunde.
När betalapparna kom in i hennes liv kunde hon plötsligt det.
”Marknadsföringen riktar sig till tjejer”
I Kronofogdens rapport lyfts utvecklingen bland unga kvinnor fram som särskilt oroväckande.
Män mellan 18 och 25 år står förvisso för 75 procent av åldersgruppens totala skuldbelopp, men samtidigt som summan bland killarna har ökat med 25 procent på tio år är motsvarande siffra 80 procent bland tjejerna.
De unga kvinnornas medianskuld är i dag dubbelt så stor som 2011 och de har en större andel konsumtionsskulder än männen i samma åldersgrupp.
– Bland killar är skulderna lite större när det gäller köp kopplade till telefoni. Men tjejerna har fler skulder när det gäller näthandel. Man kan tänka sig att det beror på att mycket av marknadsföringen i sociala medier riktar sig till just tjejer. Många känner nog en press att leva upp till idealet som målas upp samtidigt som det är så lätt att välja fakturaköp, säger Davor Vuleta.
Unga kvinnor sticker ut
Samtidigt som ungas skulder till stat och kommun har sjunkit från 420 miljoner kronor till 242 miljoner har skulderna till privata aktörer ökat från 720 miljoner till 1,3 miljarder. Även här sticker kvinnorna ut.
– Tjejernas enskilda mål (ärenden som avser privata aktörer, reds. anm) har ökat med 153 procent under de senaste tio åren medan killarna har haft en ökning på 65 procent. Det pekar på en förändring i konsumtionsmönstret.
Under arbetet med det här reportaget har Aftonbladet fått kontakt med ett tiotal kvinnor som liksom Moa har skuldsatt sig genom krediter.
– Jag hörde via Youtube och Instagram att det är bra att kunna delbetala. Jag fick bara höra positiva saker om det, och tänkte inte på det negativa. Det var jättekul, jag fick ju massa paket, säger en tjej som laddade ned en betalapp på sin 18-årsdag och som nu betalar av en kreditskuld på 80 000 kronor.
En annan ung kvinna berättar om hur hon brukade köpa allt från kläder till cigaretter på kredit. Även för hennes del började allt när hon fyllde 18.
– Jag har varit väldigt oansvarig och impulsiv. Jag köpte mat och kläder. Jag var rökare också och kunde ta cigg på faktura. Jag tänkte hela tiden ”det är bara småsummor”. Till slut blev alla småköp flera tusen. Jag var uppe i 70–80 000 ett tag.
Onda kreditcirkeln
Men flera unga som Aftonbladet pratar med, tjejer som killar, använder krediter utan att ha fått stora skulder som en följd.
Många beskriver det som en trygghet ifall en oväntad utgift skulle dyka upp. Andra gillar möjligheten att inte behöva betala innan de har fått sin vara vid onlineköp.
En annan grupp beskriver sitt användande av krediter som problematiskt även om de inte har fått inkassokrav, betalningsanmärkningar eller stora skulder.
Äter jag ute med mina vänner två gånger på en månad är det kört.
I stället kämpar de med en vardag där krediterna har ersatt likvida medel vilket har skapat en ond cirkel där hela lönen går till krediträkningar som i sin tur leder till att personen tar nya krediter.
”Då måste jag ta resten på kredit”
En kille i 25-årsåldern berättar att en stor del av hans levnadskostnader betalas med kredit sedan hans boendekostnader gick upp.
– Mitt boende har blivit så dyrt med det nya ränteläget. Jag har inte en lön som klarar det. När jag har betalat alla räkningar, månadskort och gym har jag kanske 4 000 kronor kvar. Äter jag ute med mina vänner två gånger på en månad är det kört, då måste jag ta resten av månaden på kredit.
Samtidigt poängterar han sitt privilegium: Han äger sin bostad, han har en juristexamen från ett fint universitet och känner sig säker på att han snart kommer att ha en högre lön.
– Jag har en del ångest över det men inte jättemycket. Jag har tur, jag vet att det inte alltid kommer att vara så här.
Riktigt så tursam är inte Viktor.
Bjöd kompisarna på allt
Våren 2022 åker Viktor på fotbollsresor runt om i Sverige flera gånger i månaden. Varje gång tar han med sig en eller två vänner som han bjuder på tågresa, matchbiljett, hotellövernattning, mat och öl. Det mesta köps på kredit.
– Jag ville behålla den vänkretsen jag hade. Jag jobbade så mycket, de få vänner jag hade kvar efter gymnasiet har jag varit rädd att förlora. Jag har bjudit dem för att vara säker på att få ha dem kvar.
Det känns bra att visa att han har råd att bjuda kompisar på resor.
Viktor har alltid haft det svårt i skolan och jämför sig mycket med sin äldre syster som gick ut gymnasiet med toppbetyg och nu läser vid universitetet.
– Det är jobbigt, min syster är så framgångsrik. Jag hade också velat vara det. Men nu kunde jag ändå visa att jag också kan göra saker som jag vill. Jag kunde visa att jag inte behöver universitetet, jag har ändå råd att göra vad jag vill.
Avregleringarna som öppnade för bankerna
Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, medverkar i regeringens utredning om överskuldsättning som kommer att presenteras i vår och är väl insatt i dagens kreditmarknad.
Han berättar om hur svenskarnas köpbeteende har förändrats de senaste decennierna.
– Det genomfördes många avregleringar på kreditmarknaden på 80-talet som gjorde det möjligt för bankerna att öka konsumtionslånen och som bäddade för nya låneföretag, börjar han.
Jan Bertoft syftar på:
- Avskaffandet av likviditetskvoterna 1983
- Slopandet av ränte- och utlåningstaken för bankernas oprioriterade utlåning 1985
- Avskaffandet av valutaregleringen 1989
”Då tog det verkligen fart”
Den allt mer liberala kapital- och kreditmarknaden skapade en grogrund för de mer okonventionella låneinstitut som skulle växa fram de följande decennierna.
– Innan dess fanns det få som hade en tanke på att låna för konsumtion. Man lånade till boende och bil och gick på flera bankmöten innan man blev beviljad.
Efter millennieskiftet när internet hade etablerat sig på allvar började sms-lånen dyka upp.
– Snabblånen kom 2006. Där någonstans tog det verkligen tog fart med konsumtionslånen. Väldigt många hamnade i skuldfällan, säger Jan Bertoft.
”Reklam riktas direkt till svaga grupper”
Sms-lånen blev snabbt föremål för debatt och blev kontroversiella eftersom de var dyra och kraftigt ökade riskerna för kunderna.
2011 trädde den nya konsumentkreditlagen i kraft som skärpte reglerna kring kreditprövningar, marknadsföring och krav på tydlighet i villkoren.
Många inser inte vad det kan leda till.
2018 lades en rad nya bestämmelser till i konsumentkreditlagen och räntetak och kostnadstak för de dyra snabblånen och andra så kallade högkostnadskrediter.
Regleringarna hade en viss effekt på skuldsättningen men enligt Jan Bertoft är problemen fortfarande stora.
– Marknadsföringen är ofta påflugen och aggressiv och riktar sig ibland direkt till svaga grupper. Man säljer ibland in att det inte är ett problem att ha betalningsanmärkningar, man kan få lån hos dem ändå.
– Det sker genom algoritmer vilka är svåra att övervaka. Många inser inte vad det kan leda till. Man kan förvägras mobilabonnemang eller hyreskontrakt.
Enligt Jan Bertoft och Sveriges konsumenter behöver även Kronofogdens roll ses över.
– Kronofogden hjälper effektivt till att ge långivaren sina pengar tillbaka. Vi har ett system som är inrättat enligt det gamla samhället där man lånade till hus och bil. Nu måste man titta på hur Kronofogden kan anpassas till dagens samhälle.
Grät i 40 minuter: ”Jag bröt ihop helt”
Kronofogden. Ett ord som snurrar runt i Viktors huvud när han sitter i jobbilen den där oktobernatten.
En notis från ett inkassobolag hade just plingat till i mobilen och han bestämde sig för att möta det han har blundat för hela året: Skulderna.
Han kollar igenom beloppen på sin mejl, sina betalappar och slår ihop summorna på telefonens miniräknare.
När han kommer till 100 000 slutar han att räkna, han vet att den verkliga summan är ungefär det dubbla.
Alla fotbollsresor, prylar och bjudmiddagar har kommit ikapp honom.
– Jag bröt ihop helt. Jag satt och grät i 40 minuter. Då insåg jag att det här är inte bra. Dagen efter gick jag hem till mina föräldrar och skrev en lista med alla skulder. Sedan gick jag ner till mamma och visade den och sa att ”det här är mitt problem”.
Viktor visar upp listan på sin smartphone. Han scrollar och scrollar, de rödmarkerade raderna med olika belopp tycks aldrig ta slut.
I botten av listan står summan. Drygt 198 000 kronor.
”Vi får börja någonstans”
Det är december och Aftonbladet besöker Viktor i föräldrahemmet.
– Du grät och sa att du hade satt dig i skiten, säger hans mamma som är med under intervjun.
– Jag tänkte, åh, äntligen ska jag bli farmor, men så var det inte. Han höll upp telefonen och bara grät.
Viktor säger att föräldrarna reagerade behärskat. Han var rädd att de skulle bli väldigt arga, men de visade mest vilja att hjälpa honom.
– Vi började titta på det ihop kvällen efter och funderade på hur vi skulle lösa det. Vi kom fram till att det vore smidigast att ta ett samlingslån. Mamma ställde sig på lånet och jag betalar henne 2 000 varje månad. Det är ett lån på 160 000 kronor över 15 år, ett ganska långt lån.
De resterande 30 000 kunde betalas direkt.
– Vi får börja någonstans och förhoppningsvis ta ett nytt lån med bättre ränta längre fram. Det är en otrolig lättnad, säger Viktor.
Sonen börjar prata om julklappar
I Lund träffar vi Moa hemma hos hennes vän.
Det är en ljus och fräsch nybyggd lägenhet. Vännen har precis fått ett hyreskontrakt här. Precis det Moa drömmer om.
Några veckor innan försökte hon att skaffa ett mobilabonnemang men fick ett nej på grund av betalningsanmärkningarna.
Samtidigt närmar sig julafton och hennes son pratar om julklappar.
– Det är tufft. Jag har inte så mycket att röra mig med och vet inte hur jag ska ha råd med det min son hoppas på.
Hon är nu spärrad hos kreditgivarna hon tidigare har lånat hos. Hon tycker att det är skönt samtidigt som det känns lite som att en livlina har kapats.
– Det är jobbigt men samtidigt tycker jag att det är bra att man blir blockad om man inte kan betala. Annars hade jag kanske fått ännu mer betalningsanmärkningar.
I dag får Moa hjälp med ekonomin från socialtjänsten och hon tycker att hon har lärt sig mycket.
Betalningsanmärkningarna kommer att försvinna om ett par år och hon har planer på att hoppa på undersköterskeutbildningen igen.
– Jag har ändå hopp om framtiden, jag tror att det kommer att bli bättre härifrån.
”Tro inte att det är gratis pengar”
Allt som rör krediter är inte nödvändigtvis negativt, är Kronofogdens Davor Vuleta noga med att poängtera.
– Det driver samhället framåt. Men bara så länge man kan betala när det är dags att göra det. De som inte ska ha krediter och lån ska inte beviljas, säger Davor Vuleta.
Några av ungdomarna som har pratat med Aftonbladet hade velat se en högre åldersgräns för krediter, andra önskar att skolorna börjar undervisa om riskerna.
Men de har alla samma uppmaning till sina jämnåriga:
– Tro inte att det är gratis pengar.
Fotnot: Viktor heter egentligen något annat.
