Därför byggs inte kärnkraften ut

helskärm

När elpriserna rusar ropas det på utbyggnad av ny kärnkraft. Men energibolagen vill inte.

Branschorganisationen Energiföretagen förklarar varför.

Vinterns ”elchock” med skyhöga elpriser har väckt liv i diskussionen om ny kärnkraft. Från olika håll ropas på nyutbyggnad, med mindre, standardiserade reaktorer och med modernare teknik.

Inte alls som de tidigare jätteverken, förklarar bland andra Investors ordförande Jacob Wallenberg i SVT. Politiker skanderar också om kärnkraft – exempelvis Moderaterna och Liberalerna lobbar hårt.

Den nya energiministern Khashayar Farmanbar (S) överfölls direkt av krav på ny kärnkraft då han tillträdde. Han svarade att det inte finns några förbud mot att bygga, men att bolagen inte har bedömt det som lönsamt.

Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på branschorganisationen Energiföretagen, konstaterar dock att det där med förbud eller inte beror lite på hur man ser det.

– Enligt Miljöbalken kan man få tillstånd att bygga, men upp till ett maximalt antal av tio reaktorer, och bara där det redan finns kärnkraftverk, säger han.

Bara där kärnkraften redan finns

I praktiken måste också kärnkraftsbyggaren äga marken där reaktorn ska stå. På de tre ställen där de befintliga reaktorerna finns, i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark, är det i huvudsak energibolagen Vattenfall, Uniper och Fortum som äger marken. Därför är det egentligen bara de bolagen som kan fatta investeringsbeslut om ny kärnkraft.

Men ingen av dem har sagt att de tänker bygga ny kärnkraft, förklarar han.

Frågan är förstås varför?

– Det handlar om de politiska riskerna. För storskalig kärnkraft handlar det om investeringar på tiotals miljarder kronor för varje reaktor, och man bygger kanske inte bara en åt gången. Det kan behövas 100 miljarder kronor.

Så mycket pengar har antagligen inte bolagen. Då måste de låna.

Bygget av atomkraftverk tar tid, kanske mellan sju och tio år, och det gör att bolagen måste stå för sina kapitalkostnader länge utan att få tillbaka några några intäkter, förklarar han.

Kapitalkostnader förskräcker

– Då är en låg ränta viktig. Men med den politiska risk som finns så drivs kapitalkostnaden upp.

Han berättar att den politiska risken är reell. Vattenfall har fått känna på vad den kan innebära.

– Vattenfall bedrev förberedelser för ny kärnkraft i Ringhals, de planerna pågick då den rödgröna regeringen tillträdde 2014.

Men Miljöpartiet hade som krav att ingen ny kärnkraft skulle byggas i Sverige, och då drog statliga Vattenfall tillbaka sina planer, berättar han.

– Regeringen säger också att kärnkraft får byggas, men håller fast vid målet om 100 procent förnybart. Det gör också att kärnkraftsbolagen tvekar.

Han förklarar att atomkraft skiljer sig från andra produktionsslag, eftersom det krävs godkännande från regeringen att uppföra en reaktor.

– Som investerare vill man känna sig trygg i att regeringen kommer att ge sitt godkännande innan man ger sig in i en så stor affär.

Jacob Wallenberg och andra efterlyser långa kontrakt mellan politiken och näringslivet, som möjliggör långsiktiga investeringar, förklarar han.

– Då kan det finnas investerare som är intresserade, säger Carl Berglöf.