Ekonomiska klyftorna ökar – Sverige sticker ut
Publicerad 2024-02-21
De ekonomiska klyftorna har ökat kraftigt i Sverige. Utvecklingen på bostadsmarknaden beskrivs som en starkt bidragande orsak.
– Där sticker Sverige ut, säger Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten.
Att klyftorna har blivit större sedan 1990-talet beror på att skillnaderna har ökat när det gäller kapitalinkomster, skriver Finanspolitiska rådet i en rapport. Kapitalinkomster är de inkomster som kapital genererar, vilka har stigit kraftigt för de rikaste under de senaste decennierna.
Det finns flera förklaringar till detta, enligt Lars Heikensten. Han nämner den globala ekonomiska miljön där låga räntor har drivit upp priserna på bostäder och gynnat aktiemarknaden.
– Sedan beskattar vi även kapital lägre än vad vi gjorde tidigare, så politiska åtgärder spelar också roll, säger han.
Sverige sticker ut
I Sverige är det särskilt priserna på bostadsmarknaden och den ökade upplåningen som har varit drivande när det kommer till de ökade klyftorna.
– Där sticker Sverige ut, säger Lars Heikensten.
Om kapitalinkomsterna exkluderas blir skillnaderna däremot betydligt mindre. Fördelningen av arbetsinkomster har snarare blivit allt jämnare sedan mitten på 90-talet – vilket går emot utvecklingen i många andra länder, som till exempel Storbritannien och USA.
– Skillnaderna bland de som jobbar har snarare krympt, säger Jesper Roine som är ledamot i rådet.
Fördelningen okänd
Finanspolitiska rådet framhåller att det behövs mer heltäckande statistik över hushållens tillgångar och skulder för att kunna visa utvecklingen gällande svenskarnas förmögenheter. Främst är det fördelningen av tillgångar som vi vet för lite om i dag. Sådan statistik skulle kunna bidra som underlag för politiska beslut, enligt rådet.
Vilka politiska åtgärder som skulle kunna bidra till en minskad ekonomisk ojämlikhet vill rådet inte gå in på. Men en höjd fastighetsskatt skulle kunna vara ett verktyg, har rådet tidigare konstaterat.
– Ur fördelningssynpunkt och i ett större sammanhang så är det en åtgärd som vore av godo, säger Lars Heikensten.