Experterna: Därför upprepas inte finanskrisen
6 ekonomer svarar på frågan: Får vi en ny finanskris?
Uppdaterad 2020-04-28 | Publicerad 2020-03-15
Att coronaviruset ställer till det för ekonomin är en sak.
Men har vi en finanskris runt hörnet?
Nja, enligt experterna. Här berättar de varför.
Lågkonjunkturen knackar på dörren.
Människor kommer att varslas och världens börser skriker på hjälp.
Coronavirusets utveckling har hittills varit en rejäl prövning för ekonomin. Men vad ska rädda oss från en ny finanskris? Så här säger sex experter på frågan.
Johanna Kull sparekonom på Avanza:
- Blir det ny finanskris?
– Nej det tror jag inte att det blir. Nu har vi en utbudsstörning, där det har varit, och kommer att vara, problem för bolag att få leveranser från Kina. Vi har också en efterfrågechock där efterfrågan i världen minskar i och med att allt fler stannar hemma och drar in på olika utgifter: som resor och restaurangbesök.
– Det här påverkar hela ekonomin och oron är stor för hur djup och långvarig efterfrågeminskiningen kommer att vara. Men det här betyder inte att vi har en ny finanskris.
- Hur skiljer sig det här läget mot 2008?
– Bankerna är betydligt mer välmående och välskötta idag än vad de var 2008. Då hade vi en systemkollaps där banker inte längre vågade låna ut till varandra eller till företag och det innebar att världens finansmarknader frös till is.
– Nu ser vi hur bankerna i Sverige och USA är välmående och har ordentligt med kapital: Vi har starka banker och myndigheter som kommer med åtgärder för att se till att bolag klarar sig igenom krisen. Det är skillnaden.
- Hur skulle en eventuell finanskris påverka svensken?
– Det vi ser nu är en period där ekonomin kommer tappa fart och vissa branscher drabbas hårt, speciellt inom turistnäringen. Vi har sett varsel från stora bolag inom hotell och transport som redan nu påverkar många människor. Men det är för tidigt att säga vad de långsiktiga konsekvenserna blir.
Arturo Arques, sparekonom på Swedbank.
- Blir det en ny finanskris?
– Jag har varit med sedan 80-talet och det vi har sett nu är extremt ovanligt – men det är inte en finanskris. Det här handlar i första hand om coronas effekter på konjunkturen. Så länge vi inte vet hur många som kommer att smittas så är det svårt att överblicka vilka effekter coronaviruset får på ekonomin och därför reagerar finansmarknaden som den gör med fallande aktiekurser.
- Hur skiljer sig det här läget mot 2008?
– Finanskrisen 2008 handlade om problem på finansmarknaden som sedan spred sig till realekonomin. Idag handlar det om realekonomin. För att förhindra en djupare konjunkturnedgång som sprider sig till finansmarknaden så vidtar regeringen, Riksbanken och finansinspektionen en massa åtgärder för att minska effekterna på ekonomin, som exempelvis slopandet av karensdagen och mer pengar i banksystemet för att underlätta kreditgivningen till företagen.
- Hur påverkar situationen spararna?
– Turbulensen på finansmarknaden påverkar svensken på många sätt, inte minst genom att en stor del av sparkapitalet minskat i värde. Många personer har fått se sin tjänstepension, premiepension och privata sparande gå upp i rök på kort tid. Det är illa. Samtidigt ska man inte glömma bort att börsen gick upp 35 procent 2019 och många har varit med om att få se sitt sparande växa under ett antal år.
Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.
- Blir det ny finanskris?
– Den senaste tidens utveckling av Coronaviruset har påverkat världsekonomin rejält och just nu ser vi inte när detta kan komma att avta. I Sverige har flygbolag, hotell och besöksnäringen hamnat i kris när resandet minskar. Och börserna i världen har rasat. Det är tydligt att vi är på väg in i en recession om vi inte redan är inne i en. Nu är frågan bara hur länge vi kommer att vara här och hur djupt vi hamnar. Innan vi reser oss igen. För det gör vi - var så säker!
Men, allt detta behöver inte betyda att det finansiella systemet kommer att frysa till is. För att en finanskris ska till krävs det att pengar försvinner ur systemet - och där är vi inte än.
- Vad tyder inte på det?
Som sagt, pengar försvinner ur systemet vid en finanskris. När priserna på kreditpapper sjunker till en viss nivå så närmar vi oss en finanskris. Och vi har en bit kvar tills dess.
- Hur skiljer sig det här läget mot 2008?
Det är alltid svårt att jämföra olika kriser eftersom situationen är så olika vid olika tillfällen. Idag är bankerna klart starkare än under finanskrisen med förbättrade buffertar. Även Sverige har ett starkt läge med utrymme för åtgärder för att förhindra en finanskris. Men vi kommer självklart även att påverkas av vår omgivning och om krisen intensifieras så vet vi inte var vi hamnar till slut.
- Hur skulle en eventuell finanskris påverka svensken?
– En finanskris påverkar oss alla på olika sätt. Många kommer se sitt sparande förlora i värde, en del kommer att förlora sina jobb och det kan bli tufft för några att ha råd att bo kvar i sina bostäder.
- Vad skulle kunna stoppa en ny kris?
Just nu agerar centralbankerna kraftfullt med stimulanser för att stoppa en fullskalig kris. Och regeringarna, inklusive vår, arbetar med att hitta åtgärder för att hålla företagen flytande. Jag är övertygad om att vi kommer att få se många fler insatser här framöver.
Maria Landeborn, sparekonom på Danske bank.
- Blir det ny finanskris?
– Nej, det tror jag inte.
- Vad tyder på det?
– Både myndigheter och centralbanker står redo att agera den här gången för att undvika att samma sak händer igen. Dessutom har vi inte samma obalanser på bostadsmarknaden som vi hade då.
- Hur skiljer sig det här läget mot 2008?
– Vi hade ett läge där det amerikanska bostadspriset hade stigit under en lång tid, där man lånade ut mer än bostadens värde till köpare i USA. Man lånade ut till människor som saknade jobb och inte hade kreditvärdighet nog att köpa.
Så ser det inte ut nu, enligt Landeborn.
– Däremot finns det ett likviditetsproblem. Små och medelstora företag får svårt att klara sig under en period där efterfrågan försvinner. Det jobbar man redan nu med att kunna säkerställa.
- Hur ska den vanliga svensken klara av läget som är nu?
– I grund och botten handlar det om att man ska se till att ha en buffert så att man klarar lägre inkomst eller andra svårigheter under en period. Skulle man ha problem att amortera på sin bostad går det att prata med banken. Tror man att inkomst bortfallet är tillfälligt finns det möjligheter att ge frihet från amortering under en period.
Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners.
- Blir det ny finanskris?
– Nej, inte i den bemärkelsen. Det blir en ekonomisk kris, men en finanskris där banksystemen slutar att fungera som de ska, där kommer vi inte hamna.
- Vad tyder på det?
– Riksbankerna kommer till varje pris se till att det inte händer, det har vi sett bevis på i dag (fredag) till exempel.
- Hur skiljer sig det här läget mot 2008?
– Det är ganska stor skillnad. Orsaken till krisen 2008 var att banksystemet världen över slutade att fungera egentligen, i och med att en sån stor aktör som Lehman Brothers gick i konkurs. Det gjorde att förtroendet mellan bankerna försvann och allt stannade upp.
Nu handlar det om en kris i samhället som ekonomin behöver tackla, enligt Joakim Bornold.
– Det tror jag att den kommer att göra bättre nu. Dels med erfarenhet från 2008, men man är bättre förberedd på den här typen av händelser.
- Hur ska den vanliga svensken klara av en ekonomisk kris?
– Sannolikt kommer vi se att arbetslösheten kommer att stiga under våren. Det innebär de facto att människor kommer bli av med sina jobb till viss del. Det kommer bli en tuffare arbetsmarknad, det kommer också sannolikt vara tuffare att hitta nya jobb för att företag blir mer defensiva.
– Det här kan bli ganska tufft innan det är över. Men det är redan nu flera bolag som har varsalt. Det här kommer skapa en nedgång i ekonomin, det kan vi konstatera. I stället för tillväxt hamnar vi under nollan.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
- Blir det ny finanskris?
– Det vet vi inte. Men oron och risken finns där, och det är därför vi ser så kraftfulla åtgärder nu från Riksbanken och Finansinspektionen. Och vi ser ju motsvarande enorma åtgärder i andra länder. Det handlar om att pumpa in pengar i systemet så att banker inte slutar låna ut i oron och företag får svårt att finansiera sig och går i konkurs.
- Vad tyder på det?
– Oron syns redan på kreditmarknaden. Även börsoron är ett uttryck för detta. Men mycket handlar egentligen om vad som skulle kunna hända, än vad som redan har hänt. Det vill säga, åtgärder vidtas nu för att förhindra att det vi går igenom inte resulterar i att företag inte kan finansiera sig, utan överlever.
- Hur skiljer sig det här läget mot 2008?
– Stämningen påminner ju helt klart om 2008. Stora rörelser, enorm oro och så risken för spridningseffekter. Även om tillståndet var svårt att överblicka då också – exempelvis var alla dåliga lån fanns och i vilka banker – så är det här något annat. Vi har helt enkelt ingen aning om de ekonomiska effekterna av corona, det går inte att räkna på ännu.
– Det som är oroväckande är att den här gången har vi byggt upp höga skulder samtidigt som centralbanker, däribland den svenska, redan har sänkt räntorna enormt mycket.
- Hur skulle en eventuell finanskris påverka svensken?
– Får företag svårt att finansiera sig behöver de kanske varsla och det påverkar jobben. Vi får alltså en högre arbetslöshet. Konsumtionen minskar om fler blir arbetslösa, vilket i sin tur påverkar ännu fler företag negativt. Det blir en negativ spiral. Priset på tillgångar går ned, däribland på aktier (vilket ju redan sett och kan fortsätta att se) och på bostäder.