Billig elvinter – men kanske den sista

Elkonsumenter kan hoppas på en ovanligt billig vinter.
Men på några års sikt har prisbilden dragit i väg ordentligt.
Så länge inte vintern blir smällkall.

Billigt nu, dyrt sen. Ungefär så kan den kommande elmarknaden beskrivas, enligt prissättningen på elbörsen.

För kommande vinter ser det som sagt ljust ut. Vattenmagasinen är välfyllda och kärnkraftsverken går för fullt. Det gör att marknadsaktörerna på elmarknaden prisat in en ovanligt billig elvinter.

– Med stor sannolikhet blir priserna i vinter de näst lägsta sedan 2004–2005, säger Christian Holtz, energimarknadskonsult på Sweco.

Dramatisk uppgång

Vintern 2015/2016 hade en kort dipp där priserna låg lägre. Årets prognos förutsätter att vintern inte blir smällkall.

– Men tittar man på lite längre sikt så har priserna gått upp ganska dramatiskt det senaste halvåret, egentligen redan från 2016

Om vi blickar framåt mot 2019 och en bit in på 2020-talet kan ökningen ligga på 70–80 procent, enligt Holtz.

Bakgrunden är stigande priser på kol, vilket höjer marginalpriset vilket kan översättas med att det är det dyraste energislaget att producera som sätter slutpriset. Även om Sverige inte eldar med kol, så sitter elledningarna ihop med övriga Europa där kol används. På så vis styrs elpriset av faktorer på den europeiska elmarknaden.

Även så stigande priser på utsläppsrätter bidrar till att elpriserna bedöms stiga ganska rejält på några års sikt.

Lockar investeringar

De högre prisförväntningarna på elbörsen har fått kärnkraftsbolagen att ta beslut om ytterligare miljardinvesteringar i kärnkraftsreaktorer som annars kanske skulle komma att stängas av.

Även för hushållen kan det löna sig att börja räkna på investeringar. De förväntade högre priserna på sikt kan vara värdefulla att ta med sig för den som funderar på att installera solceller.

De senaste två åren har snittpriset, sett över hela året, landat kring 20–25 öre. I början på 2020 prissätts elpriskontrakt i dagsläget till en kostnad på 35 öre per kilowattimme.