Sverige sämst – här är skräcksiffrorna om ekonomin
Bekymren i svensk ekonomi staplas nu på hög. Inflationen är högre än i Ryssland, bostadspriserna faller snabbast i världen och under 2023 krymper ekonomin mer än i resten av världen, enligt färska prognoser.
Efter det mörka 2022 har 2023 inletts med viss optimism. Stockholmsbörsen har stigit med 9 procent sedan årsskiftet. Bakom uppgången finns hopp om att inflationskrisen är på väg att bedarra och att lågkonjunkturen inte blir så djup som befarat. När det gäller USA och Europa finns det visst fog för glädjen.
Den amerikanska inflationen har bromsat in sex månader i rad till 6,5 procent i december och i euroländerna backade den för tredje månaden i rad till 9,2 procent.
I Sverige har det gått åt motsatt håll. I december ökade konsumentprisindex för tredje månaden i rad till 12,3 procent. Sverige har nu högre inflation än i Ryssland som hamnade på 11,9 procent samma månad, enligt sajten Trading Economics. I Europa är det bara länder i öst där priserna stiger snabbare, som Turkiet, Ukraina, Ungern och i de baltiska staterna.
I världens inflationsliga hamnar Sverige just nu strax efter Botswana med 12,4 procent men före Kosovo med 12,1 procent.
En annan gren där Sverige utmärker sig är bostadspriserna.
Från rekordnoteringarna våren 2022 har priserna fallit med hela 17 procent, enligt banken SBAB som baserar siffrorna på genomförda affärer.
Enligt mäklarfirman Knight Frank var nedgången från toppen störst i Sverige av alla 56 länder som företaget bevakar. Till och med tredje kvartalet i fjol var fallet 14 procent, mot drygt 10 procent i Nya Zeeland och 8 procent i Sydkorea.
Sedan dess har alltså bostadsmarknaden i Sverige fortsatt att backa.
Också när det gäller ekonomisk tillväxt, eller snarare bristen på den, sticker Sverige ut.
På tisdagsmorgonen publicerade bankerna SEB och Swedbank nya konjunkturprognoser. Båda bankerna spår att Sveriges BNP minskar under 2023, Swedbanks prognos är en nedgång med 1,3 procent och SEB tror på minus 1,2 procent.
Det skulle innebära att Sverige går in i en djupare lågkonjunktur än nästan alla jämförbara länder.
Som jämförelse är Swedbanks prognos att USA:s BNP stiger med 0,5 procent under 2023 medan tillväxten i euroområdet blir 0,2 procent. Även Baltikum klarar sig bättre än Sverige liksom våra grannländer. Den globala tillväxten landar på 2 procent, tror Swedbank.
Enligt SEB:s prognoser väntas Finlands BNP sjunka 0,3 procent i år, medan Danmark väntas visa nolltillväxt och Norges BNP öka med 0,6 procent.
Under 2024 återhämtar svensk ekonomi, SEB tror att BNP stiger med 1,1 procent och Swedbank räknar med 0,9 procent. Även det skulle vara svagare än på många andra håll, i euroländerna räknar SEB med en tillväxt på 1,9 procent 2024 och i Norden 1,7 procent.
En faktor som förvärrat den svenska inflationen är den svaga valutan.
Under 2022 förlorade kronan 14,3 procent av sitt värde mot den amerikanska dollarn. Det gjorde kronan till den 23:e svagaste i världen förra året. Både Botswanas och Tunisiens valutor klarade sig bättre.
SEB kallar i sin analys kronförsvagningen för “svårförklarad och problematisk” och pekar på tre möjliga orsaker: geopolitiska risker och den sega Natoprocessen, att Europeiska centralbanken flaggat för kraftiga räntehöjningar och oro för den svenska bostadsmarknaden som gör att utländska investerare säljer svenska tillgångar.
Det finns ljuspunkter. Inflationen väntas fortsätta nedåt under 2023 och vara 4,5 procent i december, enligt Swedbank. Men för helåret blir siffran 8,7 procent, en uppgång jämfört med 2022.
Swedbank spår att Riksbankens ränta når 3,5 procent i juni för att sedan börja sänka under 2024. SEB tror att Riksbanken stannar vid 3 procent nu i februari för att sänka till 2,25 procent i slutet av 2024.
Inflationen i december 2022, procent
- Sverige 12,3
- Ryssland 11,9
- Italien 11,6
- Storbritannien 10,5
- EU 10,4
- Island 9,6
- Portugal 9,6
- Eurozonen 9,2
- Finland 9,1
- Danmark 8,7
- Tyskland 8,6
- Irland 8,2
- Grekland 7,2
- USA 6,5
- Kanada 6,3
- Norge 5,9
- Frankrike 5,9
Källa: Trading Economics.