Räntehöjning var god dröj

helskärm

Riksbankens första räntehöjning på sju år kommer kanske i juli, men troligen först i september, enligt prognosmakare.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson sticker ut hakan:

– Nästa år, säger han.

Onsdagens räntebesked från Riksbanken väntas inte bjuda på vare sig en räntehöjning eller någon justering i bankens program för stödköp av obligationer, som sedan årsskiftet brinner på sparlåga med hjälp av så kallade återinvesteringar.

De flesta bedömare räknar samtidigt med att riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion lämnar den så kallade räntebanan oförändrad – även om det finns en del som har avvikande meningar om detta enligt en enkät som storbanken SEB har gjort bland investerare.

Från ord till handling

Räntebanan, det vill säga Riksbankens prognos för när nästa höjning kommer, pekar sedan en tid mot en räntehöjning "i mitten av 2018".

När det gäller att gå från ord till handling ser dock alltfler ett scenario framför sig där Riksbanken just nu håller fast vid sin ränteprognos, men under våren skjuter fram räntehöjningen i tiden.

En femtedel av de tillfrågade i SEB-enkäten räknar med en räntehöjning i juli, 42 procent i september, medan 23 procent räknar med att det dröjer in i nästa år.

– Vår prognos säger att det blir en räntehöjning i september 2018, säger Lina Fransson, räntestrateg på SEB.

Inför räntebeskedet har decemberinflationen, beräknad till 1,9 procent, hamnat marginellt under Riksbankens prognos på 2 procent. Samtidigt har inköpschefsindex sjunkit något, konstaterar hon.

– Men det har egentligen inte hänt så mycket, säger Fransson.

Skjuts på framtiden

Som sin kollega på Nordea, Torbjörn Isaksson, konstaterar hon dock att Riksbankens inflationsprognos sedan en tid ligger en bit över vad de flesta andra bedömare räknar med. Och om den måste sänkas ökar sannolikheten för att räntehöjningen skjuts på framtiden.

Avgörande för när Riksbankens genomför en höjning från rekordlåga minus 0,50 procent i styrränta är i slutändan hur svensk inflation utvecklas och vad Europeiska centralbanken (ECB) gör. Börsturbulensen de gångna veckorna ser varken Fransson eller Isaksson som tillräckligt allvarlig för att den ska påverka penningpolitiskt.

Isaksson tillhör dock de bedömare som tror att det dröjer till nästa år innan Riksbanken slår till med sin första räntehöjning sedan sommaren 2011.

Flera faktorer drar i den riktningen, enligt Isaksson: en osäker bostadsmarknad, måttliga svenska löneökningar, lägre svenska inflationsförväntningar och ECB:s planer på fortsatta penningpolitiska stimulanser in i nästa år. Mot bakgrund av detta tror Isaksson att det blir svårt att uppnå Riksbankens inflationsmål om räntorna höjs redan i år.

– Vår prognos är att det inte blir någon räntehöjning alls under 2018. Men vår bedömning sticker ut lite från andra bedömares och även från prissättningen på marknaden, säger han.

Fakta: Två år med rekordlåg styrränta

• Riksbanken inledde i december 2011 en fyraårig period av räntesänkningar från 2 procent till minus 0,50 procent, vilket är den rekordlåga styrränta som gällt sedan början av 2016.
• Tidigt 2015, när Riksbanken tog det historiska klivet under nollstrecket med styrräntan, sjösattes även ett program för stödköp av statsobligationer för att med mer pengar i omlopp få upp inflationen i ekonomin.
• Sedan årsskiftet har Riksbanken upphört med nya stödköp, men programmet hålls vid liv med hjälp av så kallade återinvesteringar. Innehavet av statspapper beräknas till följd av att Riksbanken på förhand återinvesterar i obligationer för att täcka upp de obligationer i portföljen som förfaller våren 2019. Sammanlagt handlar det om cirka 60 miljarder kronor i så kallade återinvesteringar till och med första halvåret 2019.
• Vid årsskiftet uppgick Riksbankens obligationsinnehav till nästan 45 procent av den svenska marknaden för statsobligationer. I kronor räknat handlade det om statspapper för 310 miljarder.

Källa: Reuters, Riksbanken

Byta villa mot bostadsrätt - kan vara ett klipp