Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Hård kritik mot elstödet: ”Löser inget problem”

Ekonomiprofessorn: Kommer att driva på inflationen

Publicerad 2022-08-20

Elpriserna slår rekord på löpande band, likaså politikernas förslag om stödåtgärder.

Det kan få ekonomin att sparka bakut, varnar nu experter för.

– Att ösa ut pengar är verkligen ingen lösning på något problem, och kan istället förvärra dem, säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Elpriserna fortsätter att slå nya prisrekord på löpande band och allt tyder på att utvecklingen fortsätter när Sverige går mot kallare månader.

Samtidigt duggar förslagen om elstöd tätt från de politiska partierna när de försöker navigera en av valrörelsens tunga frågor.

60 miljarder i subventionerat högkostnadsskydd till hushåll och företag för att möta de skenade elpriserna. Det var kontentan av det förslag som regeringen presenterade på onsdagen.

Regeringens besked följer en våg av förslag på lättnader, stöd och åtgärder som de politiska partierna lagt fram den senaste tiden.

Regeringen har presenterat ett förslag på ett massivt stödpaket till hushåll och företag, efter de skenande elpriserna.

Som exempel har Moderaterna sedan tidigare föreslagit ett högkostnadsskydd till en kostnad av 15 miljarder, samtidigt som förslag som innefattar slopad moms och elskatt lagts fram av en rad andra riksdagspartier.

Samtidigt växer oron från de svenska hushållen när de kalla höst- och vintermånaderna rycker allt närmre – utan att någon lättnad i prisuppgången ens verkar finnas på kartan.

Uppmaning om återhållsamhet

Tidigare har Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen uppmanat politikerna att vara återhållsamma med kompensationer som kan invagga hushållen i en falsk bild som inte ligger i linje med det faktiska prisläget.

– Priserna nu signalerar också något, att det för närvarande finns för lite energi i Europa, och därmed blir det dyrt. Och priset ska ju samtidigt påverka hur hushåll och företag beter sig, sade Albin Kainelainen till Aftonbladet kort efter att regeringen presenterat sitt förslag på onsdagen.

Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet.

Konjunkturinstitutets generaldirektör är dock inte ensam om att vädra oro inför de politiska utspelen.

– Min uppfattning är att det är ett uttryck för att man vill hitta en enkel lösning för att skyla över de konsekvenser som uppstått av tidigare felaktigheter i politiken, säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Som exempel på detta pekar på han på nedläggningar av planerbar el samt bristfällig överföringskapacitet till södra Sverige.

– När man är i en situation där det är ont om en vara så är det uppenbart att lösningen inte är att subventionera användningen av den varan. Den här situationen är svår att gör något åt på kort sikt utan det får man i stor utsträckning tugga i sig. Det här är konsekvenser av en energipolitik som har gjort stora misstag.

Tror stöden kan förvärra problemen

Regeringens förslag om 60 miljarder ska finansieras genom det som kallas flaskhalsintäkter. Det är avgifter som Svenska kraftnät tar ut när när det uppstår prisskillnader mellan olika delar av landet på grund av brister i överföringskapaciteten.

Enligt John Hassler är grundtanken att pengarna som uppstår genom systemet ska fungera som ett viktigt incitament för att genomföra utbyggnaden av överföringskapaciteten.

– De här pengarna är till för att se till att det byggs ut. Då frågar man ju sig om de gör bäst nytta av att bara delas ut. Att ösa ut pengar är verkligen ingen lösning på något problem och kan istället förvärra dem.

ARKIVBILD. John Hassler, här under Centerpartiets ekonomiska seminarium, sågar politikernas förslag om att ge stödpaket till drabbade elkonsumenter.

Förståelse för riktade åtgärder

John Hassler säger samtidigt att det går att förstå bakgrunden till förslagen.

– Det är väl ett rättfärdigt motiv att de som är särskilt hårt drabbade och som inte kan klarar det här inte tvingas gå från hus och hem. Jag är inte emot att man bedriver en aktiv fördelningspolitik som också tar hänsyn till detta.

Han anser att de stödåtgärder som nu aviseras till viss del är något annat.

– Det kommer säkerligen leda till likviditetsproblem för en del, men de allra flesta villaägare i Sverige har haft en enorm förmögenhetsutveckling under många år. Att säga att den normala villahushållet skulle tillhöra en särskilt utsatt grupp som behöver hjälp av samhället kan jag inte köpa helt enkelt.

Nationalekonomen efterlyser också klarspråk från politikerna vad gäller de effekter på ekonomin som ligger utanför svensk kontroll.

– Vi har kommit ur en pandemi och har en situation med ett anfallskrig i Ukraina. Samtidigt så har vi Kina som bedriver en konstig politik med nedstängningar som också drabbar oss. Politikerna måste gå ut och tydligt säga att det kommer vi inte att fixa. De här faktorerna innebär stora effekter och svenska politiker kan inte trolla bort dem.

– Jag tycker att de i allt större utsträckning måste förklara att det här kommer att leda till sänkta reallöner och att folkhushållet får mindre resurser, säger John Hassler.

Stödåtgärder öppnar en farlig dörr

Han pekar också på att stödåtgärder öppnar en farlig dörr som kan leda till kontraproduktivitet i det arbete som Riksbanken nu genomför för att stävja inflationen.

– Om man försöker kompensera alla för de här sakerna från finanspolitiken så är det inflationsdrivande. Nu har vi en oberoende centralbank så de kommer att hålla emot så mycket de kan med ännu högre ränteökningar som följd.