Dubblad ISK-skatt – trots löfte om sänkning

helskärm

Skatten på ISK-sparande blir dubbelt så hög nästa år på grund av att statslåneräntan höjs. Samtidigt har regeringen utlovat en sänkning av skatten på ISK-konton.

Statsminister Ulf Kristersson (M) försäkrar dock att regeringens löfte fortfarande gäller.

– Höjningen är en konsekvens av regelverket som tar hänsyn till statslåneräntan helt enkelt. Så det är ingen förändring, säger han.

– Under mandatperioden kommer vi att sänka skatten på sparande och det står fast.

I Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD står att skatten ska tas bort på sparande upp till 300 000 kronor. Ett sådant förslag kom dock inte med i regeringens budgetproposition för 2023.

– Det är ett mycket tufft ekonomiskt läge, så vi gör inga förändringar just nu, säger Kristersson.

Dubbleras i stället

I stället dubbleras skatten på grund av att Riksgälden beslutat att höja statslåneräntan.

TT: Men kommer inte det här att uppfattas som att ni gör tvärtom nu?

– Nej, det tror jag inte alls. Det nuvarande regelverket är kopplat till statslåneräntan, så det är inget konstigt, säger statsministern.

I år var skatten på ett investeringssparkonto (ISK) 0,375 procent. På torsdagen bestämde Riksgälden statslåneräntan som ligger till grund för nästa års beskattning, vilket innebär att ISK-skatten landar på 0,88 procent av behållningen på kontot, alltså mer än dubbelt så hög som i år, vilket Dagens industri var först att rapportera om.

– Många var nog mentalt inställda på att vi skulle få en lägre beskattning, utifrån hur politiken hade kommunicerat inför valet, säger Shoka Åhrman, privatekonom på SPP.

”Fortfarande lönsamt”

Men hon anser att det är fortfarande lönsamt med ett långsiktigt sparande på ett ISK-konto, trots att det nu blir en rejäl skattehöjning.

– Så länge du får avkastning över två, tre procent är det fortfarande ett bra sparande, säger Åhrman.

– Framför allt för de som har pengar sparade i aktiefonder.

ISK-skatten nästa år landar alltså på 0,88 procent av behållningen på kontot. Ett räkneexempel där en person har 100 000 kronor på kontot ger en skatt nästa år på 880 kronor, runt 500 kronor mer än i år.

Den som har 1 000 000 på kontot får en skatt på 8 800 kronor, en höjning med 5 000 kronor.

Aktiespararna: ISK mest lönsamt

Aktiespararnas vd Joacim Olsson konstaterar att skattehöjningen gör det mindre förmånligt än tidigare att placera sina sparpengar på ett ISK-konto, men tycker att det fortfarande är både den mest lönsamma och enklaste sparformen för den långsiktiga spararen som sparar i aktier och fonder.

– ISK har den stora fördelen att du slipper deklarera dina försäljningar i anslutning till deklarationstider och försöka lista ut vilken vinst du har gjort och redovisa detta till Skatteverket, säger Olsson.

Ett investeringssparkonto kan däremot vara ett mindre attraktivt val för sparare som räknar med att behöva pengarna inom fem år, eftersom aktier och aktiefonder är en långsiktig sparform som under perioder kan minska i värde – det går till skillnad från ett aktie- och fondkonto (AF) inte att göra avdrag för förluster på ett ISK.

En bedömningsfråga

– Sparar du i aktier och fonder och förväntar dig en genomsnittlig värdeutveckling som historien visar, då är ISK sannolikt ett bra alternativ, men har du en kort sparhorisont eller sparar i exempelvis räntefonder så bör du nog undvika ISK. Det blir en bedömningsfråga om vad man tror om framtiden, säger Olsson.

Joacim Olsson är dock tydlig med att han inte tycker att sparande i aktier eller fonder är en bra idé för dem med en kortare sparhorisont än minst fem år.