Ekonomin klarar försenad vaccinering

helskärm

Långsam och försenad vaccinering – ännu ett dråpslag för ekonomin? Inte nödvändigtvis, enligt experterna.

Visst är det väldigt bekymmersamt för både folk och företag att vaccineringen riskerar att försenas, och att människor blir sjuka och fler dör i covid-19, konstaterar Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Men en försening av vaccinmålet, som är satt till halvårsskiftet, behöver inte innebära så jättestora konsekvenser för vår ekonomi, tror hon. Då är hon mer bekymrad över läget nu, om smittan ökar och det kanske krävs ännu hårdare restriktioner nu under våren.

– Om vaccineringen försenas med ett par månader, då hamnar vi i augusti. Det är den varma tiden på året, och utifrån hur det var förra året så var det mindre smitta då, säger hon.

Företag går för fullt

Men ekonomin har trots allt visat under krisen att den kan komma igen, och många företag går för fullt nu, förklarar hon.

Visst, en försening kommer att få enorma konsekvenser för krisbranscher som resor och krogar, enskilda företag kommer att få det ännu jobbigare.

– Vi yngre kommer inte att kunna resa utomlands om vi inte är vaccinerade. Men ekonomiskt är jag inte jättebekymrad för en försening.

Krisbranscherna är ändå en liten del av vår BNP, och Annika Winsth tror att staten kommer att fortsätta att hålla dem under armarna. Även om många får vänta på sina pengar.

– Jag tror att vi kommer att få se mer stöd till drabbade företag, säger hon.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, förklarar att han också är väldigt bekymrad över alla människor som kanske inte får sitt vaccin snart, och som kan bli sjuka och dö.

Men med ekonomhatten på är han inte lika oroad över ett sprucket vaccinmål.

– I min värld, ur ekonomens perspektiv, så kommer jag inte att behöva skruva på mina prognoser bara för att vaccineringen tar en eller två månader längre tid.

Förseningen kommer att hämtas igen, försäkrar han.

– När vi summerar 2021 så kommer vi se att det var hanterbara effekter. Hälsoeffekterna är värre, säger han.

Precis som Annika Winsth tror han att staten kommer att bli mer frikostig med stöd åt drabbade företag.

– Jag hoppas i alla fall att staten står beredd.

Det har staten råd med, förklarar han.

– Staten kan låna pengar för att stötta företagen utan att det har långsiktiga effekter på ekonomin. När jag tonar ned effekterna på ekonomin ser jag i stället statsfinansiella effekter.

Förseningskostnad lite mot BNP

Han berättar att Riksbanken tidigare uppskattat kostnaderna för Sverige till mellan 15 och 40 miljarder per månad som vi inte har blivit vaccinerade. I förhållande till vår BNP på nära 5 000 miljarder kronor är det ändå förhållandevis lite, förklarar Robert Bergqvist.

På Konjunkturinstitutet klättrar man inte heller på väggarna av oro för ett eventuellt sprucket svenskt vaccinmål. I alla fall inte när det gäller ekonomin.

– I det korta perspektivet kan man se att när vaccineringen går långsamt så kan återhämtningen ske lite senare. Men å andra sidan, fler och fler vaccineras nu, och fler och fler har haft covid-19. Och vi har lärt oss att leva med pandemin, produktionen hålls ändå uppe, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Visst kan det vara rena katastrofen för de branscher och företag som drabbas hårdast, som resor och krogar, konstaterar hon. Men precis som Annika Winsth påpekar hon att de utgör en förhållandevis liten del av vår BNP. Fast det kan förstås få andra effekter.

– Många unga som får sina första jobb i de branscherna drabbas också. Det kan ge bestående skador på arbetsmarknaden.

Det Ylva Hedén Westerdahl är mest nervös och orolig för är den nationalism och de exporthinder som börjat dyka upp kring vacciner.

– Det är inte bra, att var och en ser bara till sig när det gäller vaccinet. Alla måste ju vaccineras för att det ska få effekt. Det är ett riskscenario om detta tar längre tid att uppnå. Dessutom kan synsättet spridas till andra områden än vaccin, säger Ylva Hedén Westerdahl.