Mardrömmen: en misstro mot banksystemet
Om 2008 var de giriga Wall Street-bankirernas kris ser 2023 ut att bli byråkraternas fiasko.
En rad felsteg har utlöst finansvärldens värsta mardröm: en misstro mot hela banksystemet.
Svenska banker är inte immuna.
”Världens banker är mycket säkrare än 2008.”
Om man hade fått en schweizerfranc för varje gång någon makthavare yttrat detta mantra de senaste åren hade det räckt för att dra sig tillbaka till en alpby och sörpla äggtoddy på heltid.
Uttalandet innehåller en slug glidning. ”Mycket säkrare” betyder nämligen inte nödvändigtvis ”helt säker”.
Detta har blivit smärtsamt uppenbart den senaste veckan. För hur ska man annars förklara att 167-åriga Credit Suisse, som på pappret uppfyllde alla ”tuffare” krav som införts för banker ändå stod på öronen i helgen?
Det var vad som hände, även om det rent tekniskt gick till så att banken köps upp av schweiziska konkurrenten UBS. Köpeskillingen, cirka 34 miljarder kronor, illustrerar hur djup bankens kris är. I sitt senaste bokslut värderade Credit Suisse bankens tillgångar till över 500 miljarder kronor.
Affären är i praktiken en räddningsaktion genomförd på order från schweiziska myndigheter och politiker.
Schweiz centralbank lovar att låna ut upp till motsvarande 1 100 miljarder kronor till den nya banken och staten utfärdar också en förlustgaranti på upp till 100 miljarder kronor.
Frågan är om det räcker.
En människa som vågar be om hjälp får ofta en dunk i ryggen eller en styrkekram.
För en bank kan det innebära att skriva under sin egen dödsdom.
Efter kraschen för amerikanska Silicon Valley Bank steg oron kring Credit Suisse, som har en lång historia av dåliga affärer bakom sig och som tog in mer pengar från aktieägarna så sent som före årsskiftet.
Men en stor aktieägare, Saudi National Bank, förklarade förra veckan att de inte kommer skjuta till mer kapital.
Det fick Credit Suisse aktie att störtdyka och i veckan annonserade Schweiz centralbank att den skulle erbjuda banken motsvarande 570 miljarder kronor i lån i ”förebyggande syfte”.
Därmed var slutet nära.
Beskedet verkar nämligen ha utlöst panik hos bankens kunder som började ta ut sina pengar. Enligt Financial Times rann i storleksordningen 100 miljarder kronor ur banken varje dag förra veckan. Utan helgens räddningsoperation hade det sannolikt blivit konkurs.
Bankkunder som röstar med fötterna är samma fenomen som drabbade Silicon Valley Bank och Signature Bank i USA.
Lösningen blev där att staten garanterade alla kunders pengar, även de som hade mer på kontot än de 250 000 dollar som är gränsen för insättningsgarantin i USA.
Resultatet blev att två av de skakigaste bankerna i landet över en natt förvandlades till de säkraste. Staten går ju i god för att ingen kan förlora pengar.
Paradoxalt nog framstår säkrare banker plötsligt som mer riskfyllda, eftersom skyddet där fortfarande bara går upp till 250 000 dollar. Därmed ökade risken för en bankrusning i små och medelstora banker. Inte så lyckat.
First Republic, där svenska pensionsjätten Alecta är ägare, ”räddades” förra veckan av ett antal stora banker, men rasade trots det på börsen i fredags och föll fritt även på måndagen, ned 46 procent vid 17-tiden svensk tid.
I helgen vädjade en branschorganisation för mindre och medelstora banker i USA att ett obegränsat skydd för kunderna måste gälla alla banker.
Att det verkar finns oro för en spridning av krisen visas av att centralbankerna i USA, Kanada, Europeiska Centralbanken och Swiss National Bank på söndagen gick ut och meddelade att de skulle göra det lättare för banker att låna i dollar. Samma sak gjordes 2008 och under pandemin.
Priset på både guld och bitcoin, som ibland beskrivs som ett slags alternativ till banksystemet, har stigit kraftigt de senaste dagarna.
Grundproblemet handlar om att hela det finansiella systemet är väldigt sårbart efter femton år av nollräntor som gjort att skulderna växt lavinartat och många tagit stora risker. Det som centralbanker och politiker gjorde efter finanskrisen 2008 var helt enkelt att skjuta upp många av problemen på framtiden.
Och talet om att bankerna blivit så mycket säkrare är delvis kosmetiskt.
Ett exempel: före krisen 2008 hade globala banker i vissa fall bara 1 till 2 kronor i kapital för varje hundralapp i skulder. Enligt de senaste EU-reglerna är minimikravet 3 kronor, för de största bankerna lite mer.
Svenska storbanker ligger i genomsnitt på mellan 5 och 6 kronor.
Ett normalt industriföretag har kanske 50 kronor eller mer. Banker är fortfarande väldigt riskfyllda jämfört med nästan alla andra företag.
Svenska banker anses väldigt stabila och klarar alla myndighetskrav med råge. Men en global bankoro kommer slå även mot Sverige.
Internationella Valutafonden IMF publicerade förra veckan en rapport om det svenska finansiella systemet och varnade för att bankerna är väldigt exponerade mot fastigheter och bostäder och beroende av att kunna låna pengar på den internationella kapitalmarknaden.
Om misstroendet sprider sig kommer investerare fly alla tillgångar som doftar det minsta av risk. Då ligger Sverige pyrt till.
Finanskrisen 2023 är långt ifrån över.