Riksbanken kräver 80 miljarder: ”Genant för en centralbank”
Publicerad 2023-10-24
Värdet på Riksbankens stödköpsportfölj har sjunkit som en sten.
Nu tvingas riksbankschefen Erik Thedéen be riksdagen om 80 miljarder kronor för att rädda situationen.
– Hade det här varit ett vanligt aktiebolag hade de varit i konkurs, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.
I ett pressmeddelande som publicerades på tisdagen skriver Riksbanken att den behöver 80 miljarder för att kunna upprätthålla förtroendet för den oberoende penningpolitik som den för.
Bakgrunden är att värdet på de obligationer som Riksbanken köpte på sig mellan 2015 och 2021 har fallit till följd av det senaste årets höjda räntor.
– Under den perioden var Riksbanken tvungen att ta till alla medel för att få upp inflationen som då var för låg. Det var bra då, men nu har inflationen gått upp och räntorna i allmänhet har stigit. När räntorna går upp sjunker priset på obligationerna. För Riksbanken betyder det att deras tillgångar har sjunkit i värde varpå en förlust har uppstått, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.
”Hade varit i konkurs”
Vad ska de göra för de 80 miljarderna?
– Fylla på kassan och stärka motståndskraften. Precis som ett traditionellt aktiebolag behöver man ha kapital i företaget. Hade det här varit ett vanligt aktiebolag hade de varit i konkurs. Men Riksbanken är en unik organisation och kan inte gå i konkurs.
Vad innebär detta för statens finanser?
– Hade du lånat upp pengarna och sedan använt dem i den reella ekonomin hade det kunnat bli ett problem. Men nu går de raka vägen in på Riksbankens balansräkning och gemene man behöver inte vara orolig.
Processen kommer att börja med att riksdagen att fattar ett beslut kring Riksbankens förfrågan. Därefter kommer Riksgälden att låna upp pengar på obligationsmarknaden för att sedan föra över det på Riksbankens balansräkning.
– Riksgälden ökar sina skulder. På nettobasis blir vi inte mer skuldsatta. Men på pappret kommer skulden att öka.
”Genant”
Att en centralbank ber staten om pengar hör inte till vanligheterna, konstaterar Robert Bergqvist, men han påpekar samtidigt att det är logiskt i den rådande situationen.
– Det är genant för en centralbank att behöva gå till politikerna och begära kapital. Man vill vara självständig. Men i ett läge sådant här läge är det inte heller konstigt.
Var det oansvarigt att köpa alla dessa obligationer?
– Det är allvarligt att Riksbanken har gjort en förlust, det råder ingen tvekan om det. Man kan också diskutera om penningpolitiken som fördes var bra eller dålig. Men det var en exceptionell situation i Sverige. Under pandemin öppnades ett stort svart hål för svensk ekonomi. Då var man redo att ta till alla medel för att rädda situationen.
Riksbankschefen Erik Thedéen har tidigare kritiserat Riksbankens stödköpsportfölj.
På tisdagen påpekar Thedéen det ännu en gång för TT:
– Man kanske skulle ha avvecklat det snabbare än vad som gjordes. Det tyckte jag från sidan. Men jag har stor respekt för att man kan göra en annan bedömning om man sitter med all information.