Värsta scenariot – efter ”glädjebeskedet”

Riksbanken beredd med nya höjningar vid årsskiftet

Mikaela Somnell

Efter dagens räntebesked syns en ljusning på den ekonomiska horisonten.

Men Riksbanken ser risk för mörka moln redan vid årsskiftet – och är redo för ett scenario med inflationsstorm som endast kan mötas med fler räntehöjningar.

– Det skulle sannolikt innebära en kris, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth.

Räntan lämnas oförändrad och inflationen är på väg ner.

Riksbanken spår en försiktig lättnad i ekonomin och trots att räntebanan säger annat tror de flesta ekonomerna på en första sänkning av styrräntan under 2024.

Men ovissheten är stor och i ett alternativt scenario förbereder sig Riksbanken för att inflationen blir högre än väntat.

I Riksbankens senaste rapport målar man upp ett möjligt händelseförlopp:

• Man föreställer sig här att företagen inte anpassar priserna i enlighet med kostnaderna utan i stället ökar sina marginaler.
• Detta antas göra att inflationen blir högre än väntat den närmaste tiden.
• I det här scenariot ser man dessutom att indikatorer, som tillexempel företagens prisplaner, vänder uppåt.

Oro för snar räntehöjning

Detta skulle sannolikt leda till att Riksbanken svarar med en högre styrränta redan i början på 2024.

– Jag ser snarare att en svag krona skulle göra att företagen måste skicka vidare kostnadsökningar. Blir kronan svagare igen importerar du mer inflation och då är risken att man måste höja räntan igen, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Annika Winsth tror dock att konjunkturen redan är så pass svag att svensk ekonomi inte klarar ännu en räntehöjning så snart.

– Då skulle man välja att knäcka ekonomin för trycka ner inflationen, smärtgränsen är för hög. Det skulle sannolikt innebära en kris för den kommersiella fastighetsmarknaden vilket vore ett väldigt högt pris att betala. Historiskt sett tar det tio år innan man är tillbaka till ruta ett efter en sådan bostadskris. Då är det bättre med lite för hög inflation.

helskärm

Scenario två: Inflationen faller jättesnabbt

• I ytterligare ett alternativt scenario utgår man från att inflationen sjunker mer än väntat.
• I en sådan situation tänker Riksbanken att efterfrågan försvagas varpå företagen får svårare att höja priserna.

Men även om vi skulle få en oväntat snabb avmattning av konjunkturen är det, enligt Riksbankens analys, inte troligt att det skulle innebära en omedelbar sänkning av räntan.

I det här scenariot skulle man i stället överväga en sänkning i mitten av 2024.

Det önskade resultatet skulle då bli att inflationen hålls uppe och hamnar i närheten av målet samtidigt som den lägre räntan även skulle dämpa tappet i efterfrågan, varpå BNP-nivån skulle landa i närheten av huvudscenariot under prognosperioden.

helskärm

Enligt Annika Winsth är detta ett mer troligt scenario än det föregående.

– Man har tryckt till ekonomin påtagligt runt om i världen. Effekten kan komma med en ketchupeffekt. Företagen har svårare att höja priserna, efterfrågan viker. Om du kollar på svensk detaljhandel ser du att de har väldigt mycket kampanjer. Företagen behöver konsumenterna och många slåss om dem.

Att i ett läge som detta vara avvaktande med räntesänkningar tror Annika Winsth kan vara klokt.

– Det vore rimligt. Man ska vara ödmjuk inför inflationsmålet och ha med sig att priserna styrs mycket internationellt.

Dock tror Annika Winsth att det troligaste utfallet är Riksbankens huvudscenario.

– Risken är större att inflationen sjunker fortare än väntat. Kortsiktigt kan den studsa upp lite, men jag tror att det blir mer på nedsidan. Men huvudscenariot är mest rimligt, med en inflation som sjunker på sikt i och med att råvarupriserna kommer ner.