Riksbankens chocksänkning: Minus 0,10 procent

Riksbanken chockerar med att sänka räntan från 0 till minus 0,10 procent.

Det är ett historiskt beslut.

Beskedet kom i dag vid 09.30.

I oktober 2014 sänkte Riksbanken styrräntan till 0 procent. Det var då ett historiskt beslut. Aldrig tidigare hade styrräntan varit så låg.

Nu kommer nästa rekord: minus 0,10 procent.

Beskedet var oväntat. När Aftonbladet Min Ekonomi frågade sju av storbankernas ledande experter, trodde två att Riksbanken skulle sänka räntan och för första gången införa en negativ styrränta.

Inflationen tar inte fart

Motiveringen till beslutet är den låga inflationen. I den senaste inflationsrapporten från Statistiska centralbyrån, SCB, var inflationstakten fortfarande negativ i december, -0,3 procent.

KPI med fast ränta, som Riksbanken använder sig av för att se inflationsrörelser, hade sjunkit något jämfört med månaden före och hamnade på 0,5 procentenheter.

Nollräntan har alltså inte inneburit någon radikal vitamininjektion för att få fart på inflationen.

”Oväntat”

Tecken på att inflationen inte ska stiga tillräckligt snabbt gör därför att Riksbanken nu sänker till minusränta. Samtidigt justeras även räntebanan, alltså prognosen för hur räntan utvecklas framöver, ned något. Riksbanken kommer också att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor.

– Det sker mot bakgrund av att å ena sidan den allmänna ekonomiska utvecklingen har varit ganska hygglig, å andra sidan risker i vår omvärld har ökat. En hel del har ändrats under de senaste månaderna. Det betyder att vi behöver vara beredda på att hantera det om det skulle behövas, säger riksbankschefen Stefan Ingves på presskonferensen om beskedet.

”Inflationen har på senare tid utvecklats ungefär som förväntat men det finns en risk att det låga oljepriset dämpar inflationsförväntningarna och därmed inflationen mer än vad som antagits i prognosen. Till detta kommer den ökade osäkerheten om utvecklingen i omvärlden och på de finansiella marknaderna”, skriver Riksbanken i sitt pressmeddelande.

– Det var oväntat att man faktiskt går under nollan. Detta skapar en svår situation för många av landets banker, där man behöver börja ta ut minusräntor på konton. Det kommer att vara ett rackarspel. Ingen bank vill vara först. Men när en väl bank gör det, då kommer det att öppna dammluckporna, säger Günther Mårder, sparekonom på Nordnet bank.

Hade rätt

Elisabet Kopelman, chef för ekonomisk analys på SEB, förutspådde räntesänkningen:

– Beskedet var lite mjukare än vi hade prognosticerat. De har beslutat att köpa statsobligationer redan nu, men till ett värde av 10 miljarder kronor. Det är oerhört lite pengar jämfört mot vad andra centralbanker köper för, säger Elisabet Kopelman.

– Det har fått effekt på valutan. Före beskedet handlades Euro för 9,50 kronor. Nu handlas den för 9,65 kronor.

Riksbankens bedömning är att reporäntan kommer ligga kvar på -0,10 procent tills dess att KPIF-inflationen är nära 2 procent. En höjning väntas först under andra halvåret 2016.

Inflationen kan bita sig fast

– Riksbanken tryckte  väldigt hårt på hushållens inflationsförväntningar. De är oroliga för att den låga inflationen ska bita sig fast, säger Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken.

Hur kommer det här påverka vanliga bankkunder?

– Bolånen kommer ner ytterligare lite gran. Men det inte är stora ränteförändringar man pratar om. Blir det sedan en längre period med negativ ränta kan man få negativa insättningsräntor.

Finns det inte en risk att folk tar ut pengarna och lägger dem i madrassen?

– Jag tror inte det är någon större risk. Vi pratar om marginellt negativa räntor. Det är ändå betydande praktiska problem och risker att hantera mycket kontanter. För de flesta hushåll med lönekonton är det inte värt mödan. Men det är tråkigt om man skulle behöva betala för att ha pengarna på banken, säger Jan Häggström.

Folk tog ut sina pengar

Christina Söderberg, sparekonom på jämförelsesajten Compricer, hoppas att minusränta kan bli en väckarklocka för vanliga sparare.

– I Danmark införde en bank minusränta i veckan och då gick folk dit och tog ut sina pengar. Det kan ju bli lite kalabalik. Jag tror att vi är lite för lata i Sverige. Men jag hoppas att det blir lite kalabalik, inte så att man tar ut kontanter men så att man byter till en nischbank som ger ränta.

Att gömma pengar hemma då?

– Det är ett dåligt alternativ. Man är normalt bara försäkrad upp till 3 000 kronor i kontanter. Har man stora belopp är det väldigt osäkert, säger Christina Söderberg.

När det gäller bolån, borde de sjunka något med Riksbankens besked.

– Nu har ju flera banker redan sänkt, men det finns god marginal för dem att sänka något ytterligare.

Kommer vi någon gång få betalt för att låna pengar?

– Chansen att man ska få betalat för att ha ett banklån är extremt liten, trevlig, men nej.

Framtida problem

Med ännu lägre ränta finns risk att hushållens skulder ökar ytterligare. Något som Riksbanken tidigare varit mycket bekymrade över.

– Riksbanken spår en ganska kraftig uppgång av hushållens skuldsättning de kommande två, tre åren. Det här är någonting man redan bekymrat sig över och nu ökar man riskerna medvetet för en framtida problematik med hushållens skulder – i förhoppningen att någon annan ska lösa det, Finansinspektionen eller regeringen, säger Jan Häggström.