Chefsekonomerna: Dystert inflationsbesked trots nedgång
Räknar med dubbelhöjning av viktiga räntan – igen
Publicerad 2023-02-20
Samtidigt som siffror visar att inflationen enligt måttet KPI sjunker uttrycker tunga ekonomer oro för utvecklingen.
Det handlar om den underliggande inflationen som i stället stiger – oväntat mycket.
– Tyvärr så är det inte uppåt om man lyfter på locket på huvudsiffran och tittar lite närmare under, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Beskedet om att Sveriges inflationstakt sjunker från 12,3 procent i december till 11,7 procent i januari enligt måttet KPI ger bilden av att vändningen kan vara här.
Men det kan vara för tidigt att andas ut enligt tunga ekonomer.
I stället flaggar de för att de siffror som presenterades på morgonen vittnar om fortsatt stigande underliggande inflation.
En utveckling som oroar.
– Det var lite dystert utifrån att vi hade hoppats att det nu var dags för den svenska inflationskurvan att börja peka ner, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.
Han menar att den nedgång av inflationen enligt KPIF, som är det mått som Riksbanken har som riktmärke för inflationsmålet på 2 procent och där ränteeffekterna är borträknade, var väntat.
– Det var väldigt förväntat och beror mycket på att energipriserna gått ner. Det är bra och man ska inte underskatta det för det blir ett mindre tryck för hushållen.
Orosfaktorn ligger i den underliggande inflationen
Trots det lyfter han alltså ett varningens finger för en annan siffra som redovisades och som visar på det som brukar benämnas som underliggande inflation, där energipriser inte ingår.
– Om man funderar på konsekvensen för Riksbanken och vad som ska hända med räntorna så var dagens data inte bra. Räknar vi bort energikomponenten så steg faktiskt inflationen från 8,4 procent i december till 8,7 procent.
Något som alltså enligt Robert Bergqvist ger en dystrare bild av läget, och väcker en viss oro.
– Där hade vi förväntat oss en lättnad där även den underliggande inflationen skulle gå ner. Det här visar att vi inte har kunnat stampa ut inflationen ur ekonomin än, och ger beskedet att Riksbanken inte är klara med räntehöjningarna än.
En analys som delas av Handelsbankens chefekonom Christina Nyman.
– Tyvärr så är det inte uppåt om man lyfter på locket på huvudsiffran och tittar lite närmare under.
– Vi hade en prognos på 8,0 procent. Det som verkar slå är en fortsatt bred uppgång i tjänstepriser och även priser på livsmedel. Det är absolut ingen lättnad för Riksbanken utan i stället tvärtom.
Kan peka ut Riksbankens väg
I samband med Riksbankens besked om att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,0 procent den 9 februari höjdes också räntebanan till 3,33 procent. Den ger en prognos över hur Riksbanken bedömer att styrräntan kommer att utvecklas framåt.
Den nuvarande nivån på räntebanan signalerar att både en höjning på 25 som 50 punkter är på bordet vid nästa räntebesked i april.
– Redan innan dagens utfall hade vi lagt in en höjning om 50 punkter i prognosen. Om inte inflationen går tillbaka kraftigt så känns det ganska givet och det finns även risk att det kan komma mer höjningar senare, säger Christina Nyman.
Även Robert Bergqvist är inne på att den styrräntehöjning som väntas komma i april nu pekar åt ett håll.
– Om jag bara ska ta dagens siffra och göra en snäv analys då talar det tyvärr för att Riksbanken skulle behöva höja med 0,5 procentenheter.
Andra länder ger hopp om vändning
Samtidigt säger han att det finns en stor osäkerhet i utvecklingen som kan vända läget till ett mer positivt.
– Riksbanken står och väger och det hinner hända mycket innan vi är framme vid nästa besked. Vi kan ju hoppas på att vi får se det som som vi ser i andra länder som USA och Storbritannien där kurvorna börjar peka åt rätt håll, säger Robert Bergqvist.
Enligt Christina Nyman finns det en avgörande faktor för att vändningen ska komma.
– Efterfrågan i ekonomin är på gång att bromsa in och det kommer den att fortsätta att göra. Tyvärr är det nog den vägen vi måste gå, där det blir svårt för företagen att höja priserna mer.
Så vi kan räkna med fortsatt hårt ansatta hushåll framåt?
– Ja tyvärr, säger Christina Nyman.