Kritik mot pensionsförslag: Krångligt och ovisst
Publicerad 2022-05-09
Två förslag om höjda pensioner för de fattigaste pensionärerna ställs nu mot varandra. Oppositionens är bredare, medan regeringens och V:s höjer pensionerna för de sämst ställda.
Men kritikerna är inte imponerade. Båda förslagen gör pensionssystemet ännu mer obegripligt, tycker de.
Plötsligt blev pensionärerna en superhet väljargrupp – partierna bjuder över varandra med olika sätt att höja pensionerna. Under söndagen, inför partiledardebatten i SVT, kom oppositionspartierna M, SD, KD och L med ett gemensamt förslag om hur pensionerna ska höjas, med höjd garantipension och höjt bostadstillägg, dessutom sänkt skatt för alla pensionärer och högre pension genom en så kallad gas i systemet.
Det förslag som regeringen och Vänsterpartiet sedan regeringsbildningen i höstas varit överens om innebär också höjd pension med upp till en tusenlapp för de sämst ställda pensionärerna.
Under debatten i SVT på söndagskvällen käbblade partiledarna om förslagen, och det blev svårt för väljare att begripa hur de olika förslagen slår.
– Oppositionens förslag åstadkommer ungefär samma sak som regeringens förslag, men inom befintliga förmåner, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Regeringens förslag innebär att en helt ny förmån införs, utanför själva pensionssystemet inom ramen för bostadstillägget, men som alla berättigade får del av utan att ansöka.
Pensionsmyndigheten har studerat regeringsförslaget, berättar han, och det ger runt en miljon pensionärer mellan 1 och 1 000 kronor mer per månad, snittet beräknas ligga på 750 kronor. Men oppositionens förslag kommer sannolikt inte kunna undersökas i detalj, förklarar han.
Respektavståndet
Anna Eriksson, pensionsexpert på SPF Seniorerna, konstaterar dock att de olika förslagen inte riktigt ger samma effekter.
– Knappt hälften av pensionärerna träffas av regeringens förslag, men det är inte så träffsäkert. Vi är kritiska till att det går utanför systemet och förstör principen om kopplingen till arbete, och att det eroderar respektavståndet mellan de som arbetat och de som inte gjort det, säger hon.
Förslaget från oppositionen rör alla pensionärer, inte bara de sämst ställda, konstaterar hon.
– Det är något bättre, för det når bredare. Men även det minskar respektavståndet säger Anna Eriksson.
Ändå, båda förslagen innebär att pensionssystemet blir ännu krångligare och mer svåröverskådligt än nu, tycker flera experter.
– Det finns en osäkerhet i oppositionens förslag, i och med den här gasen, Men det träffar en bredare grupp, säger Shoka Åhrman, privatekonom på SPP.
– Det är enklare att förklara regeringens förslag med garantitillägget. Men det gör pensionssystemet ännu krångligare, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Det blir rörigt, tycker han, och partiledardebatten på söndagen visar att nu när pensioner blivit en valfråga så är politikerna ganska osäkra, eftersom pensionssystemet är så svårt att begripa sig på.
– Det är frågan hur länge pengarna räcker.
Dessutom innebär båda förslagen att pengarna till pensionärerna nu måste hämtas från statskassan, och inte tas inom pensionssystemet.
– Det blir tydligt att pensioner inte varit en valfråga tidigare. Inte ens den som är insatt förstod hur de menade, säger Mattias Munter.
Regeringens och Vänsterpartiets förslag beräknas kosta upp mot tio miljarder kronor, medan oppositionens förslag beräknas till runt 14 miljarder kronor.
Svek mot pensionärerna
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena, tycker att båda förslagen innebär att pensionsöverenskommelsen från 1994 nu alltmer överges. Själva pensionssystemet borde ses över så att det ger högre pensioner
– Om det hade gjorts en översyn av pensionsrätterna för fyra, fem år sedan som föreslogs så hade det gett mer, säger han.
Båda förslagen visar att politikerna nu, då pensioner blir en het fråga, är bredda att betala. Men inte göra den översyn som krävs av själva systemet, som kostar ungefär lika mycket som förslagen som nu läggs fram.
– Vi börjar få ett pensionssystem som det vi hade mellan 1913 och 1948, med bidrag och inkomstprövning. Det är ett stort svek mot pensionärerna, säger Håkan Svärdman.