Forskarens slutsats: 300 000 kronor för att få en ung kille på banan
”I stället för att sätta honom i fängelse i tio år”
Uppdaterad 2023-10-29 | Publicerad 2023-10-28
En skjutning med två skadade kostar samhället 75 miljoner, enligt nationalekonomen Ingvar Nilsson.
Men nu tror forskare att kostnaden kan vara betydligt högre än så.
– Vi vill titta på hur oron sprider sig i området och vad det får för ekonomiska effekter, säger nationalekonomen Mattias Öhman.
Hösten har varit dyster. I pressen döptes september till ”svarta september” efter att hela tolv personer dödats i gängrelaterade skjutningar och sprängningar – på en månad.
Utöver det mänskliga lidande som gängvåldet orsakar har det även samhällsekonomiska konsekvenser.
Så mycket kostar gängvåldet
Nationalekonomen Ingvar Nilsson har länge forskat på kostnaden för samhällets skuggsida.
Prislappen för en skjutning ligger på 75 miljoner kronor, enligt hans beräkningar. Beräkningen förutsätter en lindrigt skadad och en allvarligt skadad med livslånga skador.
– En person som dör i en skjutning är billigare för samhället än en person vars skador orsakar invalidisering – som sitter i rullstol och behöver personlig assistans i flera decennier framöver, säger han.
Även om han räknat ut en prislapp för skjutningen, säger Ingvar Nilsson också att frågan är som frågan om hur långt ett rep är.
– Det är otroligt många variabler man måste titta på, och varje skjutning är unik. För den som vill ha en exakt siffra måste man titta på en enskild kriminell och dennes handlingsmönster.
Siffran har ett par år på nacken. Ligger den fortfarande på 75 miljoner?
– En våldsintensiv gängkriminell som tillfogar allvarlig fysisk skada för flera personer ligger med säkerhet på 75 miljoner eller högre.
314 skjutningar och 90 skadade fram till mitten av oktober i år, enligt polisens siffror. Alla exempel är inte som ditt, men efter en snabb uträkning är det kostnader i miljardklassen. Låter det rimligt?
– Absolut, det är ohyggligt mycket pengar.
”Måste sluta tänka i termer av kostnad”
I uträkningen ingår även effekter av skjutningarna.
Kringliggande kostnader för samhället som polisväsende, domstolar, vittnesskydd, kriminalvård, utbetalningar från Försäkringskassan och socialbidrag räknas med.
Även inkomstbortfall under livet för den som skadas och inte längre kan arbeta och betala skatt.
Ingvar Nilsson har studerat utanförskapets kostnader i över 40 år.
Metodiken är alltid densamma. Ett sannolikt livsförlopp mejslas ut för den person man vill studera. I tre fokusgrupper om tolv personer under fyra halvdagar tas olika scenarier fram.
– Om man vill titta på kostnaden för gatuvåldet kan man exempelvis ta någon som blir nedslagen och så tittar vi på vad som händer. Polis kommer, en ambulans skjutsar till akuten, sen traumarum, operation i hjärnan.
– Sen styckar vi upp alla komponenter och tittar på vad det kostar under första dagen, månaden, året och så vidare, säger han.
”300 000 för att få en ung kille på banan”
I forskargruppen deltar experter inom olika områden som kan ge en uppskattning av vad varje del i ett scenario kostar.
– Blir någon skjuten tittar vi även på sekundäreffekterna av den händelsen. Det kan exempelvis röra sig om en kille som blir skjuten och hans lillasyster som sen inte klarar skolan, säger Ingvar Nilsson.
Ingvar Nilsson och hans kollegor har landat i slutsatsen att samhället måste sluta ha ett kostnadstänk och i stället ett investeringstänk. I nuläget ser det inte ut som att antalet barn och unga som hamnar i gängkriminalitet sinar.
I en rapport från Polisen, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse från september i år bedömer Polismyndigheten att omkring 1 000 barn och unga ansluter sig till lokala kriminella miljöer varje år.
– När vi ser en ung kille på glid i högstadiet kan det röra sig om en kostnad på 300 000 kronor för att få honom på banan igen, i stället för att fem år senare sätta honom i fängelse under tio år, säger han.
Forskarna har också räknat på vad en gängkriminell kostar samhället på lång sikt.
I en rapport från 2012 uppskattar Ingvar Nilsson och Eva Lundmark Nilsson att den totala kostnaden för en gängkriminell under 15 års tid kostar samhället nära 24 miljoner kronor.
De genomsnittliga samhällskostnaderna ökar i takt med att en person blir gängkriminell. Till exempel kostar en persons första år i gängkriminalitet 500 000 kronor. Den summan tredubblas under år fem.
Polisen uppskattar att cirka 5 000 aktiva gängmedlemmar finns i Sverige i dag.
Om man utgår ifrån att en sån person varit gängkriminell i fem år har kostnaden uppgått till nära 1,5 miljoner kronor. Kostnaden för 5 000 gängkriminella blir då knappt 7,5 miljarder kronor.
Forskargruppen: Högre än 75 miljoner
Mattias Öhman är forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet. Tillsammans med sina kollegor tror han att kostnaderna för en skjutning kan vara högre.
Forskargruppen har inspirerats av Ingvar Nilssons forskning och vill bredda fokuset för studien. De är i förstadiet av sin forskning och ska bland annat titta på vad som händer med boende i området där en skjutning ägt rum.
– Vi vill titta på hur oron sprider sig i området och vad det får för ekonomiska effekter, säger Mattias Öhman.
Indirekta kostnader för boende som ökad läkemedelskonsumtion, vårdbesök, sjukskrivningar och skolbetyg. Än finns ingen sådan forskning kartlagd, enligt Öhman.
– Det finns amerikanska och finska studier om hur barn upplever oro och otrygghet efter skolskjutningar, men vi vet ingenting om hur läget ser ut i Sverige.
Psykisk ohälsa och sänkta värden
Enligt Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsundersökning NTU har andelen som upplever ökad oro i samband med kriminaliteten i samhället stigit.
53 procent av svenskarna mellan åldrarna 16 och 84 år uppgav att de i stor utsträckning oroar sig över brottsligheten. Jämfört med förra årets siffror är det en ökning med sju procent. Nivån är den högsta någonsin mätt av BRÅ.
Förutom kostnaden av den psykiska ohälsan ska forskargruppen titta på vad som händer med ett område.
– Vi kommer titta på bostadspriser och attraktiviteten i området. Kommer folk flytta och lokala butiker gå under?
Beroende på vad som kommer fram i studien och om hans farhågor stämmer, hoppas Mattias Öhman att resultaten kommer vara ett bra underlag för att öka stödet för boende.
