Slut på pengaregn över svenska tillväxtbolag

helskärm

Det är nya spelregler som gäller på marknaden för tillväxtbolag.

Investerare som för bara några månader sedan strösslade med sina pengar drar nu åt svångremmen.

– Det har blivit allt svårare att attrahera privat kapital, säger Joachim Karlsson på Almi Invest som tror att smällen blir hårdast för små startups.

Uppgifterna om varsel i techbranschen haglar tätt. I USA säger Netflix upp personal, medan andra som Uber och Twitter har anställningsstopp.

Techfrossan, som innebär att teknikaktier rasat på börsen i USA sedan toppen i november, har även nått Sverige. När börsen går ner följer värderingen på onoterade bolag ofta med.

I ett läge med stigande räntor värderas vinster i framtiden lägre, och tillväxtbolag har oftast vinsterna i framtiden.

Den digitala nätläkaren Kry ska som ett direkt resultat av världsläget säga upp runt 100 personer. Och enligt Wall Street Journal kan betalbolaget Klarna, som gjorde en förlust efter skatt på 7 miljarder föra året, tvingas sänka sin värdering med en tredjedel.

Fler bolag som likt Kry och Klarna förlitar sig på riskkapital för att överleva lär behöva strama åt sin budget framöver. Det råder ett nytt investeringsklimat, med mer återhållsamma investerare.

Behövdes ingen reservplan förra året

Kry är ett klassiskt tillväxtbolag som har siktat på att växa snabbt snarare än på att nå lönsamhet. Mellan 2016 och 2020 gick bolaget back med 1,5 miljarder kronor. Förluster som har finansierats med hjälp av över 5 miljarder kronor i riskkapital, enligt databasen Crunchbase.

– Förra året behövde ingen ha en reservplan. Det var tillväxt till varje pris som gällde, säger Nina Achdjian, partner på riskkapitaljätten Index Ventures till affärssajten Bloomberg.

Index Ventures, som är en av Krys största ägare men som även har investerat i bolag som Dropbox, Facebook och Izettle, gör klart att det är nya spelregler som gäller.

De uppmanar nu portföljbolagen att fokusera på sunda finanser, att vara sparsamma med nyanställningar och se till att det finns pengar i kassan för 18 till 24 månader framåt.

För bolagen betyder det att förra årets höga värderingar och snabba tillväxt blir svåra att leva upp till.

Enligt Joachim Karlsson, vd på statliga riskkapitalbolaget Almi Invest, är det något som många bolagsgrundare har svårt att acceptera.

– Många entreprenörer tror att de inte är drabbade. De tycker kanske att bolaget har nått sina mål och levererat. Även om man har det så ser konjunkturen annorlunda ut. Entreprenörerna kommer att märka att det är svårare att få in kapital och att värderingarna inte kommer att fortsätta upp, säger han.

Svårt locka privata investerare

Almi Invest planerar trots det att investera 350 miljoner kronor runtom i landet i år, vilket är i linje med tidigare år. Men det finns en hake. Investeringarna sker enbart tillsammans med privata investerare.

Det måste alltså finnas lokala affärsänglar eller investerarnätverk som är beredda att satsa sina egna pengar för att en investering ska bli av. Och intresset bland dem har minskat drastiskt.

– De senaste fyra-fem månaderna har det blivit allt svårare att attrahera privat kapital. Det kommer att tvinga ner värderingarna på bolagen, det är så det fungerar, säger Joachim Karlsson.

För att det statliga riskkapitalet ska kunna fortsätta investeras krävs enligt Joachim Karlsson dels att bolagen inser att de inte längre är värda så mycket och dels att privata investerare vågar putta in pengar i företagen.

– Om vi kan samarbeta kan vi ha ett fortsatt bra investeringsklimat, men det finns en risk att investerarna drar sig ur. Vi har gott om pengar i kassan och planerar att investera aggressivt även det här året, men för att lyckas det krävs draghjälp, säger han.

Joachim Karlsson tror att det är de små riskkapitalfinansierade bolag som kommer att få det jobbigast i Sverige, medan de större kommer att klara sig bättre.

– För bolag med en omsättning på 50 miljoner kronor och uppåt kommer det fortsatt att finnas kapital, även om det kommer bli en värderingspress, säger han.

”Gott om torrt krut”

Den bilden bekräftas av Isabella de Feudis, vd i intresseorganisationen för svenska riskkapitalfonder, SVCA.

– I branschen kallas det för torrt krut. Och det finns gott om torrt krut även om värderingarna pressas, säger hon och tillägger att bra bolag alltid kommer få pengar.

Att större onoterade bolag fortsatt kommer att kunna få kapital beror på att de riskkapitalfonder som investerar i bolagen har gott om pengar som de tagit in sedan tidigare.

Pengarna kommer bland annat från svenska pensionsbolag och andra institutionella investerare, som väntar sig att få avkastning på lång sikt.

Isabella de Feudis tror att det kan vara ett sundhetstecken att värderingarna på bolagen går ner och att det ställs högre krav på lönsamhet.

– Vi kommer från en marknad med nästan lite extremt höga värderingar. Det gäller att komma ihåg att 2021 var ett rekordår. Till syvende och sist måste alla bolag bli lönsamma om de ska kunna överleva på sikt. Man kan också se det här som en möjlighet. Värderingarna blir lite mer sunda, förväntningarna lite mer realistiska, säger hon.