Stora budgetsatsningar väntas
Publicerad 2021-08-25
Det blir ovanligt stora satsningar i höstbudgeten, tror storbankernas ekonomer.
Låneutrymmet är stort och det kan vara dags att ta bort överskottsmålet, tycker Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.
– Vi behöver investera. Vi behöver ta hand om den allt äldre befolkningen. Samtidigt är det väldigt tydligt att det behövs mer för klimatomställningen, säger Mattias Persson.
Uttalandet görs i samband med en konjunkturrapport inför torsdagens presentation av budgetramarna av finansminister Magdalena Andersson (S).
”Expansiv valbudget”
Pengar finns, enligt Persson. Bara 16 procent av de aviserade pandemiåtgärderna – som omställningsstödet – har använts, visar beräkningar från Ekonomistyrningsverket (ESV).
Det komplicerade parlamentariska läget och det faktum att det är valår 2022 antas också påverka storleken på kommande budget. Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger sig räkna med ”en expansiv valbudget för nästa år”, med satsningar på välfärd, hushåll och offentliga investeringar.
Robert Bergqvist på SEB tror att regeringen dessutom kan fortsätta rulla ut vissa krisåtgärder med hänvisning till att pandemin inte är slut.
– Då är det befogat att göra avsteg från det finanspolitiska ramverket, säger han.
Swedbanks Persson räknar med att regeringen kommer presentera ”ofinansierade reformer på 75 miljarder kronor 2022 och 55 miljarder 2023”. Det kan jämföras med det reformutrymme på 40 miljarder kronor för 2022 som Konjunkturinstitutet (KI) har räknat fram.
KI:s kalkyl bygger på att budgeten 2022 ger ett överskott på 0,3 procent, i linje med budgetramverkets mål.
– Överskottsmålet borde pausas, säger Persson.
En tvångströja
Men det räcker inte. Han vill också påskynda den planerade översynen av överskottsmålet 2025.
Skulle överskottsmålet på 0,33 procent av BNP bytas mot ett mål om balans i statsbudgeten skulle det frigöra ungefär 100 miljarder till satsningar de kommande fem åren, enligt Persson.
Han konstaterar samtidigt att trenden för den redan låga svenska statsskulden pekar nedåt, vilket sticker ut vid en internationell jämförelse. Även det föranleder en översyn, anser han.
– Det borde ha implikationer, tycker vi.
SEB:s Bergqvist är inne på samma spår:
– Vi har behov av att fortsätta in i den fjärde industriella revolutionen, med automatisering och digitalisering och vi måste göra klimatinvesteringar. Då kan budgetramarna bli en tvångströja som blir för trång, säger han.