Därför kan elkrisen inte lösas till vintern

Risken för elbrist och skyhöga elpriser får politikerna att tävla med egna lösningar under valrörelsen.

Men förslagen hjälper inte på kort sikt – eller är nästan omöjliga att genomföra, enligt en expert.

Indragen rysk gas, chockhöjda räkningar, och risk för elransonering i vinter. Nyheterna haglar tätt kring elsituationen just nu. Samtliga åtta riksdagspartier har varit snabba med förslag på åtgärder.

Men de flesta av förslagen är nästintill omöjliga att genomföra. Det menar Christian Holtz, elmarknadsanalytiker vid konsultbolaget Merlin & Metis.

Liberalerna har bland annat öppnat för att det ska skrivas in i lagen att Svenska kraftnät ska bygga, driva och underhålla elnätet så att hela landet får samma elpris.

Det är en diskussion som uppkommit till och från sedan Sverige delades in i fyra elområden 2011. Men en sådan lösning är inte genomförbar på kort sikt, enligt Holtz.

– Det skulle krävas oerhörda investeringar för att få ihop det, och att på kort sikt begränsa export och import på ett sådant sätt är inte förenligt med nuvarande EU-lagstiftning, säger han.

Liberalernas förslag är inte det enda som stoppas av EU. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit så kallade ”Sverigepriser” på el, där priserna på den svenska marknaden skärmas av från resten av unionen.

– Jag kan inte se att det skulle vara förenligt med gällande EU-regler, utan det skulle kräva ett utträde ur EU. Sedan skulle det resultera i motåtgärder från andra länder, säger Holtz.

Utbyggnad tar tid

Han ser det därför som troligt att en sådan hypotetisk åtgärd på kort sikt kan mildra priserna, men att det på lång sikt får negativa konsekvenser för den svenska elmarknaden.

Anledningen till att priserna skiljer sig så mycket mellan olika delar av landet beror på ett överskott av el i norr, medan det är ett underskott i söder. För juli var priset i snitt tre gånger så högt i Skåne som det var i större delen av Norrland.

Därför vill Socialdemokraterna att elnätet ska stärkas och takten i utbyggnaden fördubblas. Men det är något som kommer att ta tid, och ett slutdatum väntas långt efter nästa vinter, enligt Holtz.

– Det är inte bara att bygga en högspänningsledning från norr till söder, utan även en stor mängd småledningar, komplicerade tillståndsprocesser och många markägare att hantera, säger han.

De fyra högerpartierna har öppnat för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Även det kommer ta flera år.

Vattenfall har inlett en förstudie om förutsättningarna för att bygga små modulära reaktorer vid Ringhals. Det statliga energiföretagets vd Anna Borg meddelade i slutet av juni att den första reaktorn i så fall skulle kunna vara på plats tidigt 2030-tal.

Ett av Miljöpartiets förslag är ett ökat användande av solkraft. Det är något som Holtz ser kan ge ett större elutbud på kort tid, redan till vintern – men endast marginellt.

– De producerar typiskt sett inte så mycket på vinterhalvåret. Möjligheterna att bygga ut elproduktionen i vinter är kraftigt begränsade, säger han.

Många partier har även kommit med förslag om sparpaket – senast Socialdemokraterna, som vill att uppemot 60 miljarder som Svenska kraftnät får in via så kallade flaskhalsintäkter ska lätta bördan för svenska hushåll och företag.

Moderaterna har tidigare föreslagit ett liknande paket på 15 miljarder kronor. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill på olika sätt sänka elskatten, medan Centerpartiet har efterfrågan en sänkning av elnätsavgifterna.

Uppmaning: Var försiktiga

Enligt Albin Kainelainen, vd för Konjunkturinstitutet, finns det risker med att åsidosätta marknadspriset på el.

– Vi har förståelse för att det finns starka önskemål att hjälpa medborgare hantera det här, men samtidigt finns det risker med att sätta prissättningen ur spel, säger han.

Kainelainen har tidigare uppmanat politikerna att vara återhållsamma i sina försök att mildra inflationen, och har sagt att det är svårt för ekonomisk politik i Sverige att motverka den. En risk han ser är att hushållen vänjer sig vid att bli kompenserade.

– Det är en sak att subventionera priser i en månad, men gör man det väldigt länge kan det få negativa effekter på ekonomin.

TT: Kan man säga ungefär var den gränsen går?

– Vi har ingen bedömning av exakt vad man ska göra och det finns inget rätt och fel. Vi har stor förståelse för att det är en svår situation, säger han.