Extremväder oroar vid bostadsköp

helskärm

Massiva översvämningar, skogsbränder och jordskred som drar med sig hela bostadskvarter.

Fler och fler ser nu klimatrisker som avgörande i valet av ny bostad, visar en ny undersökning.

I december förra året dog tio personer i Norge sedan deras hus dragits med i ett stort jordskred. I somras drabbades delar av Centraleuropa av omfattande översvämningar, och i augusti stod hela bostadsområden under vatten i Gävleborg och Dalarna.

I en undersökning från det statliga bolåneinstitutet SBAB riktad till villaägare uppger 60 procent av de svarande att de kommer ta hänsyn till klimatrisker vid framtida husköp. Bara nio procent säger sig ha haft liknande tankar när de köpte sitt nuvarande hem.

Axel Wallin, hållbarhetschef på SBAB, tror att det senaste årets händelser har fått människor att omvärdera extremvädrets risker.

– Jag tror att de här frågorna har kommit närmare och att många har börjat inse att det här är något som faktiskt kan drabba dem själva, säger han.

Alla aktörers ansvar

Samtidigt som enkätsvaren ger uttryck för en ökad riskmedvetenhet uppger 72 procent av de svarande att de inte vet hur de kan få tag på information om klimatrisker.

– Att man inte riktigt vet var man vänder sig för att få den här informationen bidrar till oron. Det krävs att alla aktörer på bostadsmarknaden – banker, mäklare, försäkringsbolag och inte minst kommuner – hjälper husköpare att fatta välgrundade beslut.

Mette Lindahl Olsson, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), anser att husspekulanten gör rätt i att undersöka potentiella klimatrisker och att det är kommunen man ska vända sig till.

– Det är först och främst kommunerna som har den detaljerade bilden över var riskerna finns. Många har gjort skyfallsanalyser och identifierat vilka risker som finns för ras, skred och översvämningar, säger hon.

Bristande kommunikation

Varje år kartlägger IVL Svenska Miljöinstitutet och branschorganisationen Svensk Försäkring kommunernas klimatanpassningsarbete. Enligt den senaste kartläggningen har bara 43 av landets 290 kommuner tagit fram informationsmaterial för allmänheten.

– Jag tycker att det här arbetet blir bättre och bättre. Liksom intresset hos enskilda så ökar kommunernas intresse för de här frågorna och lagstiftningen har skruvats till, säger Mette Lindahl Olsson.

Axel Wallin ser det förebyggande arbetet för att förhindra klimatrelaterade olyckor som avgörande för kommunernas förmåga att locka till sig nya invånare framöver.

– I det långa loppet tror jag att det här blir en fråga för kommunernas attraktionskraft. Det är de som äger mycket av ansvaret för att göra sårbarhetsanalyser och planera framåt för att stävja riskerna, säger han.

I september meddelade regeringen att man vill öka det årliga stödet till kommunernas klimatanpassning med 500 miljoner kronor årligen från och med 2022.

TT: Räcker pengarna?

– Det är i alla fall en bra början, säger Mette Lindahl Olsson.