Interna kritiken: ”Vi är för dåliga på relationsbrott”

Erik Melin

Polisen är inte tillräckligt bra på att jobba mot ekonomiskt våld i nära relationer.

Det menar Erika Gyllenswärd som är verksamhetsutvecklare på Noa.

– Vi fick svidande kritik från Brå och den var befogad.

Experten om det ekonomiska våldet: "Banker spelar en viktig roll"

Polismyndigheten har i takt med ökade anslag vuxit kraftigt sedan 2017. Trots att poliserna som utreder har blivit fler har man inte blivit mycket bättre på att klara upp brott i nära relation, enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet, Brå, nyligen släppte.

Myndigheten menar att polisen måste omprioritera, effektivisera och förändra hur man jobbar.

”Vi är för dåliga på relationsbrott”

Erika Gyllenswärd leder polismyndighetens utvecklingsarbete kring brott i nära relation, vid Nationella operativa avdelningen, Noa. Hon instämmer i Brås kritik och vill även problematisera bilden ytterligare.

Läsarnas vittnesmål: ”När jag sa emot så exploderade det”

helskärm

– Polisen jobbar mot grova brott å ena sidan och mot brott mot särskilt utsatta brottsoffer å andra sidan. Redan där finns ett problem, hur vi benämner det. Som att brott mot särskilt utsatta inte skulle vara grova.

– Vi är för dåliga på relationsbrott och vårt största problem är vår egen attityd mot mäns våld mot kvinnor, den behöver vi riva. Vi har spetskompetens men fler behöver ges mer kompetens. Lägstanivån behöver helt enkelt bli tillräckligt hög hos fler funktioner, grupper och polisanställda, säger Erika Gyllenswärd.

Polismyndigheten har växt, har inte det påverkat positivt?

– Vi har blivit 10 000 fler men inte blivit bättre, som Brås statistik visar. Kanske har vi till och med blivit sämre. Gällande utredningsverksamheten så tar det tid innan man blir en duktig utredare och förhörsledare. Man behöver även få rätt förutsättningar, som tid att genomföra kompetenshöjande insatser.

Självkritiken: Missar varningsflaggor

Aftonbladet har i flera artiklar skrivit om ekonomiskt våld i nära relation. Det är en typ av våld som i sig inte är straffbart enligt svensk lag, men som rambegrepp innehåller det flera enskilda handlingar som är straffbara.

Här ligger polisen inte i framkant och missar ofta varningsflaggor, menar Erika Gyllenswärd.

– Vi behöver få bättre kompetens i hela samhället men även inom polisen. Vi jobbar i stuprör, det är narkotika eller grov brottslighet eller brott i nära relationer. Vi behöver höja kompetensen i hela organisationen, ställa extra frågor för att upptäcka lager av utsatthet.

Sagas man ”sabbade” sin ställning i gänget

Hon tar som exempel de poliser som jobbar mot organiserad brottslighet eller bedrägeri.

– Om vi griper en man i ett sådant sammanhang behöver vi fråga partnern hur hon har det. Ofta hänger brott ihop, säger Erika Gyllenswärd.

– De som jobbar mot bedrägeri har inte specialutbildning om våld i nära relation eller ekonomiskt våld. Till exempel kan de ha ärenden där en utsatt person är uppsatt som misstänkt, då gäller det att ha rätt kunskap för att förstå det.

”Finns normer som vi behöver jobba med”

För att höja kompetensen genomför Polismyndigheten utbildningar på bred front. Man har i samband med en behovsinventering genomfört workshoppar och har en rad onlinekurser som alla anställda kan gå. Bland annat finns en kurs för arbete med särskilt utsatta brottsoffer.

– Det är bra utbildningar man kan göra vid datorn. Men det gäller att man får tid att gå dem också, säger Erika Gyllenswärd.

Aftonbladet har i en tidigare artikel skrivit om hur män enligt Brås statistik oftare utsätts för ekonomiskt våld än kvinnor. Erika Gyllenswärd menar att samhället i stort, liksom polisen, behöver bli bättre på att höra de män som utsätts.

– De behöver få berätta om det här och få hjälp och stöd, av polis och andra myndigheter. Även inom polismyndigheten finns det normer och värderingar kring vem som är ett typiskt brottsoffer och det behöver vi jobba med.

Att bli utsatt för ekonomiskt våld jämför hon med psykiskt våld.