Yvette, 27, skulle få egen lägenhet – hamnade i hyresskuld
Uppdaterad 2024-07-08 | Publicerad 2024-07-07
ÖREBRO. Drömmen om en egen lägenhet sprack.
Snåriga regler och bristande information från kommunen krockade med 27-åriga Yvette Eks autism-diagnos.
– Jag behöver extrem tydlighet, rak information och de kom med motsatsen.
”Hem, hem ljuva hem” lyder budskapet på bonaden som hänger ovanför dörren in till sovrummet. På väggarna hänger tavlor och bilder på hunden Diego som troligtvis är en blandning av amstaff och mastiff.
Här sitter Yvette Ek, 27, tillsammans med sin mamma. Men det var inte så det var tänkt. För det är inte Yvettes egna lägenhet, utan hennes mammas. Yvette själv bor hos sin pappa, ett stenkast längre bort på gatan här i centrala Örebro.
I två papperspåsar står det som skulle blivit startkittet för det hon förberett sig för under lång tid, att flytta hemifrån. Det är skålar, bestick, glas och utsmycknader.
– Det är en speciell stil, hon gillar gotisk stil så när vi gick förbi en butik med Halloween-dekorationer kände hon att det var helt rätt, säger Yvettes mamma Eva Ek, 53.
Att flytta hemifrån är en stor och ibland jobbig händelse för många ungdomar. Att det är svårt att ens få tillgång till en lägenhet har Aftonbladet skrivit en serie artiklar om.
För Yvette är det mer än bara jobbigt.
– Jag behöver väldigt mycket struktur kring mig, tydlighet. Men jag kände att nu var det nog dags, för jag vill kunna bo själv, säger Yvette.
Anledningen till hennes svårigheter är en autism-diagnos, vilket lett till både depression och ångestdiagnos.
– Jag har egentligen ingen självkänsla, men hade ju byggt upp mig inför det här med att flytta till egen lägenhet. Jag kände att jag skulle kunna hantera det till slut.
I slutet av sommaren 2023 dök möjligheten upp. Det kommunala Örebrobostäder hade en lägenhet i närheten av föräldrarnas bostäder och som Yvette med sina köpoäng skulle kunna få. Försörjningsstöd i Örebro kunde hjälpa Yvette med intyg för att få förtur till lägenheten.
– Det var bara några nummer bort på gatan och hyran kändes okej, den var på nästan 5 000 spänn, säger Yvette.
Hyran kändes rimlig sett till att Yvette hade haft löpande kontakt med försörjningsstödet i Örebro, som tidigare meddelat att de skulle kunna hjälpa henne med att ha råd med en egen lägenhet. De gav henne också ett flyttbidrag om 1 500 kronor.
– Det var då vi var iväg och handlade de där grejerna, skålarna och så. Som ett startpaket för den nya lägenheten, säger Eva Ek.
Yvette ordnade också med en boendestödjare från kommunen via LSS, enligt Försörjningsstöds önskemål.
Men när dagen för flytt kom så hände ingenting. Det kom inte några pengar. Yvette hade fått avslag.
– Det var väldigt stressande för de berättade inte varför det blev avslag, säger Yvette.
Örebrobostäder gav henne uppskov med hyran för att hon skulle få tid att ordna upp ärendet, men Yvette ville trots det inte flytta in förrän det helt löst sig med försörjningsstödet från Örebro kommun.
Yvette kände dock snabbt att det inte skulle funka.
– Vi gick bort till Örebrobostäder och jag fick säga upp lägenheten, eftersom det aldrig kom några pengar. Jag hämtade aldrig ut nyckeln för det hade inte känts rätt, säger Yvette.
Med en månads hyra plus tre månaders uppsägningstid fick Yvette en hyresskuld på drygt 20 000 kronor. Dessutom tillkom elnätsavgift för lägenheten.
Parallellt med uppsägningen meddelade också Yvette kommunen att hon inte längre behövde någon boendestödjare.
Efter att lägenheten redan var uppsagd fick Yvette veta att hon hade behövt skriva in sig på Arbetsförmedlingen för att kvalificera sig för försörjningsstödet.
– Men det var aldrig något de berättade. Det är liksom fem ord och jag har mejlat och frågat så många gånger. Det hade räckt med ett samtal eller ett kort mejl från dem, men jag fick aldrig något alls, säger Yvette.
– Och på Arbetsförmedlingen sa de att Yvette inte var av intresse för dem, eftersom hon studerar på Lärvux för att läsa in gymnasiet. Det påpekade vi också för kommunen men de lyssnade inte, säger Eva Ek.
Yvettes överklagan till förvaltningsrätten avslogs med hänvisningen till att hon som sökande själv är skyldig att ta reda på vilka krav som ställs på henne.
– Men hon har ju autism och har svårt att ta till sig information, säger Eva Ek.
Aida Rakovic är enhetschef på Örebro kommun med ansvar över försörjningsstöd. Hon säger att det i varje fall görs en individuell behovsbedömning och att man ska ta särskild hänsyn till omständigheter och den enskildes förutsättning. Aida Rakovic kommenterar inte specifikt Yvettes fall men säger att målsättningen är att kravställningen från kommunens sida alltid ska vara tydlig och kommuniceras innan beslut.
– Grunden är att försörjningsstödet ska vara förutsägbart och våra socialsekreterare försöker alltid, oavsett diagnos eller ej, ge rak och tydlig information samt säkerställa att informationen som ges har förståtts, säger Aida Rakovic.
Hur kan man få flyttbidrag men sedan inte själva försörjningsstödet, om
man inte uppfyller alla krav från början?
– Som regel beviljas inte delar av ansökan om den i sin helhet avslagits på grund av att man inte uppfyller rätten till ekonomiskt bistånd. Särskilda omständigheter skulle dock kunna förekomma som föranleder en annan bedömning, exempelvis för att personen ska kunna uppnå en skälig levnadsnivå. Kostnad för flytt skulle även kunna ha bedömts tillhöra en annan månad än den månad som den enskilde fick avslag för då försörjningsstöd prövas månadsvis.
På Örebrobostäder har man mycket kontakt med hyresgäster med särskilda utmaningar och det är inte ovanligt att det uppstår hyresskulder av olika skäl.
– Vi har många hyresgäster med olika svårigheter som gör att de exempelvis inte öppnar sin post, eller har förmåga att sköta hyresinbetalningar och skötsel av sin bostad, säger Petra Östling, gruppchef för hyresredovisning på Örebrobostäder.
Som kommunalt bostadsbolag försöker man också hjälpa sina hyresgäster med kontakter till andra delar av förvaltningen.
– En stor del av vårt vräkningsförebyggande arbete bygger på kontakter med hyresgäst och Örebro kommun, och då främst med Försörjningsstöd, utifrån de ekonomiska delarna, säger Petra Östling.
Yvette Eks erfarenheter från olika institutioner i samhället har genomgående, från skolåldern, varit negativa.
– Det är en skola som varit bra, annars är det ofta så att man inte har resurser för att hjälpa den som har autism.
Från CSN kan hon inte få pengar eftersom hon inte läser tillräckligt många kurser på Lärvux.
– De har inte resurser nog att erbjuda fler kurser. Vad ska hon då göra? säger Eva Ek.
Den enda inkomsten Yvette har är i stället aktivitetsersättning från Försäkringskassan.
Bakslaget med försörjningsstödet har fått bilden av samhället som en stöttepelare att krackelera.
– Det finns inget förtroende kvar överhuvudtaget. Jag får inte den hjälp jag behöver och det stjälper extremt mycket, säger Yvette.
Just nu, i början av sommaren, väntar Yvette och hennes mamma Eva på besked om de förvaltningsrättens dom ska tas upp till prövning i kammarrätten. Men det beskedet väntas först till hösten.
Efter besvikelsen med lägenheten har Yvette för stunden ingen ork och energi att söka någon ny lägenhet, utan vill betala av sin skuld innan hon börjar tänka i de banorna igen.
– Jag betalar 500 kronor i månaden och vill bli klar med det först. På sikt vill jag ju ha ett eget boende, men då vill jag studera eller arbeta så att jag kan betala för mig på den vägen i stället för med försörjningsstöd, säger Yvette.
Under tiden bor hon kvar hos sin pappa.
– Det är självklart att hon är välkommen att få bo kvar, hennes rum finns ju kvar, säger pappan, som inte vill medverka med sitt namn.
På lite längre sikt drömmer Yvette om att jobba som veterinär.
– Jag vill komma in på utbildningen i Uppsala och drömmen är att få jobba på djurpark. I annat fall vill jag öppna en veterinärklinik dit folk ska ha råd att ta sina djur, inte som det är nu med hutlösa priser överallt.
