Knäckt av drömjobbet – blev fattigpensionär
Elisabeth, 69, slet ut sig på jobbet: Ett hån
Publicerad 2021-06-27
Belöningen efter 35 års slit i vården:
12 800 kronor i månaden.
– Det är ovärdigt och förnedrande, säger Elisabeth, 69, pensionerad sjuksköterska.
Hon började jobba inom sjukvården redan som 17-åring. Efter vidareutbildning blev hon specialistsjuksköterska. Under många år jobbade hon på intensivvårdsmottagningen på ett sjukhus i en västsvensk stad.
– Jag har verkligen älskat mitt jobb som iva-sjuksköterska, så jag har gett allt och lite till för att ta hand om människor i deras svåra situation, säger hon.
– Men jobbet är oförutsägbart, det händer massor med saker samtidigt, så det kan vara otroligt stressigt och tungt.
Utöver några år med deltid när barnen var små har Elisabeth jobbat heltid under i stort sett hela yrkeslivet. Under många år gick hon på treskift med mycket obekväm arbetstid. Ofta blev hon beordrad att arbeta dubbla pass.
Försökte komma tillbaka – kraschade igen
Efter ett tag fick hon problem med ryggen, en skada som klassats som arbetsskada. Men värst var ändå stressen. 2006 gick hon in i väggen och diagnosticerades med utmattningssyndrom. Hon var då 54 år.
– Sedan kom jag inte tillbaka till jobbet igen. Jag försökte flera gånger, provade att jobba som distriktssköterska eftersom det var lite lugnare, men det gick inte. Jag kraschade igen.
De sista åren fram till 65 var hon sjukskriven. Den första pensionsutbetalningen blev en chock.
– När jag såg siffrorna ringde jag Pensionsmyndigheten och frågade om de skämtade med mig. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle få så låg pension.
I dag får hon ut 11 780 kronor i allmän pension plus 1 000 kronor i tjänstepension.
– I år fick jag en höjning på 40 kronor. Det är ju ett hån! Hyreshöjningen blev 60 kronor, så totalt sett blev det ju minus i stället för plus.
– Det blir inga pengar över alls. De sista veckorna i månaden får jag äta det som finns hemma i skåpen. Samtidigt vet jag att många andra har ännu sämre pension än jag.
”Vi kan bättre än så”
Elisabeths allmänna pension är låg men inte extremt låg. För kvinnor är den genomsnittliga allmänna pensionen i år 11 800 kronor – före skatt. Den totala pensionen för kvinnor, inklusive tjänstepension, är i genomsnitt 15 800 före skatt.
Men hennes pension hade varit betydligt högre om hon hade klarat att jobba hela vägen till 65 års ålder.
– Att anställda på grund av arbetsmiljö och arbetstider inte orkar ett helt yrkesliv och på grund av det får lägre pension är ett underbetyg för Sverige. Vi kan bättre än så, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
Vårdförbundet kräver en ventil som gör att den som är utsliten ska kunna lämna arbetslivet i förtid utan att riskera sin pension. I likhet med många andra fackförbund vill man även öka avsättningarna till tjänstepension.
Men därutöver kräver man förändringar av arbetsvillkoren.
– Om vi ska kunna jobba tills vi är 70 år så kanske vi inte ska jobba som 25-åringar när vi kommer upp i en viss ålder, både när det gäller arbetstider och arbetsuppgifter. Arbetsgivarna måste bli bättre på att använda äldre medarbetares kunskaper och erfarenheter på ett annat sätt.
Ofta obekväma arbetstider
Som exempel nämner hon arbetstiderna. Sjuksköterskor måste i dag vara beredda att jobba dygnets alla timmar, oavsett ålder.
– Obekväma arbetstider sliter. Många kommer att bli sjuka av det, att vara beredda att jobba dygnets alla timmar. Så de anställningsvillkoren är något som vi ännu inte har sett de fulla konsekvenserna av ännu. På sikt kommer det att synas i ohälsotalen.
Fotnot: Elisabeth heter egentligen något annat.